{"id":13646,"date":"2024-08-23T11:20:56","date_gmt":"2024-08-23T07:20:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/?post_type=documentaire&#038;p=13646"},"modified":"2026-01-23T11:19:12","modified_gmt":"2026-01-23T07:19:12","slug":"la-rezistans-bann-zesklav-lil-bourbon-la-renyon","status":"publish","type":"documentaire","link":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/lesklavaj\/rezistanse-kontr-lesklavaj\/la-rezistans-bann-zesklav-lil-bourbon-la-renyon\/","title":{"rendered":"La r\u00e9zistans bann z\u00e9sklav Lil Bourbon-La R\u00e9nyon"},"content":{"rendered":"<h2>L\u00e9sklav i v\u00eb vive lib. Kan m\u00e8m lo droi i konsid\u00e8re al\u00fc konm in m\u00ebb, l\u00fc kon\u00e9 l\u00fc l\u00e9 lib. Bourbon i f\u00e9 son provizion prizoni\u00e9 inport\u00e9 dan la tr\u00e8te par kot\u00e9 Lafrik, Madagaskar, Linde, Lazi, \u00e9pila la kantit\u00e9 i ogmante \u00e8k bann z\u00e9sklav \u00e9n\u00e9 la-m\u00e8m &#8211; i ap\u00e8le azot Kr\u00e9ol &#8211; akoz lo vantr\u2019 i done lo zanfan son kondisyon.<\/h2>\n<div style=\"width: 525px;\" class=\"wp-video\"><!--[if lt IE 9]><script>document.createElement('video');<\/script><![endif]-->\n<video class=\"wp-video-shortcode\" id=\"video-13646-1\" width=\"525\" height=\"295\" poster=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/poster-eve1.jpg\" preload=\"metadata\" controls=\"controls\"><source type=\"video\/mp4\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/EVE_RESIST_CREOLE.mp4?_=1\" \/><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/EVE_RESIST_CREOLE.mp4\">https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/EVE_RESIST_CREOLE.mp4<\/a><\/video><\/div>\n<p>Alorse po s\u00fcporte lo d\u00e9manti zot vr\u00e9 kalit\u00e9, zot i r\u00e9ziste. Zot r\u00e9zistans i amonte deu kot\u00e9, inn violan \u2013 lo maronaj, l\u00e9vazion par la m\u00e8r, la r\u00e9b\u00e9lion \u2013 l\u2019ot non-violan, i shante, i rof\u00fcze f\u00e9 zanfan, i danse, i f\u00e9 bann j\u00ebdmo, i rire.<\/p>\n<h3>Lo maronaj<\/h3>\n<figure id=\"attachment_598\" aria-describedby=\"caption-attachment-598\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-frad974-bib2896-12-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-598 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-frad974-bib2896-12-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"472\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-frad974-bib2896-12-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-frad974-bib2896-12-web-300x177.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-frad974-bib2896-12-web-768x453.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-598\" class=\"wp-caption-text\">L\u00e9vazion. Tony de B., d\u00e9ssinat\u00ebr ; F\u00e9lix, graveur. <br \/>Dann <em>Les Marrons<\/em>, Louis Timag\u00e8ne Houat, Paris, Ebrard, Lan\u00e9 1844. <br \/>Kol\u00e8ksyon Bibliot\u00e8k administrativ \u00e8k istorik Zarshiv d\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<h4>La k\u00e9stion l\u00e9timoloji<\/h4>\n<p>Pandan in bon bout-tan, toute domoun l\u00e9t\u00e9 dakor po akorde lo mo marron \u00e8k l\u00e9sp\u00e9rians bann Z\u00e9spaniol dann bann p\u00e9i zam\u00e9rindien. Po Victor Schoelcher, lav\u00e9 rienk lo mo \u00ab cimarron \u00bb.<\/p>\n<p>Po \u00e7at i \u00e9t\u00fcdi\u00e9 lo <em>Moyen-\u00c2ge<\/em>, lo mo \u00ab <em>cimarron<\/em> \u00bb i v\u00eb dire poudbon \u00ab <em>touf z\u00e8rb<\/em> \u00bb, l\u00e9 pa \u00e7ak i fo po d\u00e9fini lo maron, l\u00e9sklav la-d\u00e9take son kondisyon. Banna i konpare mo-la \u00e8k pl\u00fczi\u00e8r mo ordin\u00e8r dann 14\u00e8m si\u00e8k : <em>marron \u2013 marronniers<\/em> : guide la montagne, port\u00ebr dann L\u00e9zalpe, <em>marronnier<\/em> &#8211; <em>pirate<\/em>, \u00e9pila <em>marroner<\/em> : f\u00e9 lo pirate, marron \u00e8k latrone : vol\u00ebr. Bann maron l\u00e9t\u00e9 lo promi\u00e9 j\u00e9n\u00e9rasyon pioni\u00e9 \u00e8k kolon dann d\u00e9-s\u00e8rtin plasse lavan-p\u00e9i L\u00e9zalpe. Lo mo <em>marron<\/em> i \u00e9gziste dan la lang romane, apr\u00e9\u00e7a dan la lang frans\u00e9, po lo nom zanimo dom\u00e9stik la-artonbe sovaj.<\/p>\n<p>Bann Frans\u00e9 instal\u00e9 dann Bourbon 17\u00e8m \u00e8k 18\u00e8m si\u00e8k somank\u00e9 la-ans\u00e8rve mo-la konm nom po zanimo an-vavang. \u00c7a la-done bann patoi la-arive jiska kom\u00e9la : shate maron, kabri maron, koshon maron. La-ans\u00e8rve par\u00e8y po bann z\u00e9sklav t\u00e9 i sove lo dom\u00e8n zot maitr\u2019 po kashi\u00e8te dan la montagne. Lan\u00e9 1997, Marcel Lachiver dan lo <em>Dictionnaire du monde rural<\/em>, i d\u00e9fini lo mo maron konm\u00e7a : zanimo dom\u00e9stik la-artonbe sovaj.<\/p>\n<p>Gouv\u00e8rn\u00ebr La Hure (1671-1674) l\u00e9 an-parmi bann promi\u00e9 gouv\u00e8rn\u00ebr otorit\u00e8r, tiranik. I par\u00e9 li la-f\u00e9 f\u00fcziye \u00e9pila d\u00e9kartiye lo kor V\u00e9ron, son garde-magazin. Po shape \u00e8k son tirani, deu-troi zabitan la-sov\u00e9, la-parti kashi\u00e8te Piton Grande Anse. I ap\u00e8le azot Kivi, in mo malgash i v\u00eb dire maron. Mois novanm 1674, l\u00e8rk lo <em>vice-roi des Indes<\/em>, Jacob Blanquet de la Haye l\u00e9 d\u2019passaj, lo gouv\u00e8rn\u00ebr i f\u00e9 rap\u00e8le bann zabitan la-sov\u00e9. Jacques Launay i sava sone lansiv dessi la kote lo S\u00fcd, lo bann la-shap\u00e9 i arvien.<\/p>\n<p>L\u00e9pok lo gouv\u00e8rn\u00ebr d\u2019Orgeret (1674-1678), kan bann Noir i antande bann Malgash la-r\u00e9volt\u00e9 kontr\u2019 bann Frans\u00e9 27 out 1674, zot i d\u00e9sside f\u00e9 in massak \u00e8k bann Blan, sof bann fanm, lo shir\u00fcrjien \u00e9pila lo pr\u00e8te. I f\u00e9 pande \u00e7at l\u00e9 ar\u00e9t\u00e9. L\u00e9zot i sove dan la montagne, la nuite zot i atake bann bitasyon retir\u00e9. Lo prinsipal traka gouv\u00e8rn\u00ebr Vauboulon, (1689-1690) l\u00e9t\u00e9 f\u00e9 passe la miz\u00e8r bann zabitan. Konm\u00e7a m\u00e8m l\u00fc la-f\u00e9 ar\u00e8te Brocus po r\u00e9zon l\u00fc la-done bann z\u00e9sklav maron zonion \u00e8k la\u00efy. Vauboulon i kondane al\u00fc f\u00e9 <em>amende honorable<\/em>, porte in l\u00e9krito dessi son l\u00e9stoma \u00e9pila inn dann son do, mark\u00e9 dessi \u00ab <em>protecteur des noirs marrons<\/em> \u00bb, apr\u00e9\u00e7a i amare al\u00fc \u00e8k karkan.<\/p>\n<h4>Bann r\u00e9zon lo maronaj<\/h4>\n<p>Bann z\u00e9sklav i sava maron parsk zot i v\u00eb artrouve la lib\u00e8rt\u00e9, zot i gaingne pa amontre in prosh zot santiman, zot i s\u00fcporte p\u00fc gaingne tro lo kou, \u00e8te rab\u00e8ss\u00e9, zot i gaingne pa ass\u00e9 manj\u00e9, sinon\u00e7a zot l\u00e9 ak\u00fcz\u00e9 po in krime zot la pa f\u00e9. M\u00e9-soman, an-promi\u00e9 l\u00e9 po rotrouve zot k\u00fcltir. Dessi bato i am\u00e8ne azot Bourbon, bann z\u00e9sklav kapay\u00e9 dann Lafrik sinon\u00e7a dann Madakasgar la-p\u00ebr mor dessi la m\u00e8r, zot i majine konm\u00e7a zot lame sra kondan\u00e9 vavangaj. Kan zot i arive dann lil, zot i doi sobate \u00e8k inn ot p\u00ebr, la p\u00ebr mor loin zot zans\u00e8te. Al\u00e9 maron par rapor la k\u00e9stion bann tonbo zans\u00e8te, c\u00e9 in lobligasyon.<\/p>\n<figure id=\"attachment_600\" aria-describedby=\"caption-attachment-600\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-frad974-bib2896-2-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-600 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-frad974-bib2896-2-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"494\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-frad974-bib2896-2-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-frad974-bib2896-2-web-300x185.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-frad974-bib2896-2-web-768x474.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-600\" class=\"wp-caption-text\">Labitasyon. Tony de B., d\u00e9ssinat\u00ebr ; F\u00e9lix, graveur. <br \/>Dann <em>Les Marrons<\/em>, Louis Timag\u00e8ne Houat, Paris, Ebrard, Lan\u00e9 1844. <br \/>Kol\u00e8ksyon Bibliot\u00e8k administrativ \u00e8k istorik Zarshiv d\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Kan zot i ar\u00e8te dann la montagne, bann maron i forme bann royom par\u00e8y lo mod\u00e8l politik lo p\u00e9i ou\u00e7a zot t\u00e9 i sorte. Lo sh\u00e8f i ap\u00e8le lo roi, son madanm la r\u00e8ne. Akot\u00e9 lo roi n\u00e9na kapit\u00e8ne \u00e8k li\u00ebtnan. Kan zot i mor, lo roi \u00e9pila son bann sh\u00e8f i m\u00e9rite in tonbo sakr\u00e9, apr\u00e9\u00e7a bann d\u00e9ssandan i onore azot dan la rolijion, po \u00e7a-m\u00e8m zot la-marke la toponimi. Par bann tonbo zans\u00e8te-la, lo zam bann z\u00e9sklav mor dann lil l\u00e9 p\u00fc kondan\u00e9 vavangaj. Lo bann kan, bann sh\u00e8f mark\u00e9 dann bannn rapor shass\u00ebr maron i amontre bien in komansman lorgnizasyon sossial, \u00e7at Barassin I ap\u00e8le in L\u00e9ta, in Royom, sinon\u00e7a in R\u00e9p\u00fcblik. \u00ab <em>L\u00e9ta akoz l\u00e9t\u00e9 in L\u00e9ta dan L\u00e9ta, san limite fiks\u00e9, Royom akoz lav\u00e9 lo roi, \u00e9pila R\u00e9p\u00fcblik parsk lo pouvoir t\u00e9 i sorte dan lo p\u00ebp, l\u00e9t\u00e9 i artonbe po lo pl\u00fcs for.<\/em> \u00bb<\/p>\n<p>Pr\u00e8ske toute bann landroi pl\u00fcs kon\u00fc dan l\u00e9-O la-gaingne lo nom bann z\u00e9sklav la-shap\u00e9 : Salaz, Silaos, Simand\u00e8f, B\u00e9noum, Or\u00e8re, Anshin, Matouta. Dimitil l\u00e9 kapit\u00e8ne ; li komande in gran r\u00e9jion i sava depi l\u00e9-O Sin-Pol jiska \u00e7at Sin-Pi\u00e8r. Lan\u00e9 1752, Fran\u00e7ois Mussard, lo sh\u00e8f in d\u00e9tashman i aprande l\u00e9gzistans lo roi Lav\u00e8rd\u00fcr \u00e8k son madanm, la r\u00e8ne Sarlav. Son li\u00ebtnan c\u00e9 Sarcemate. Lan\u00e9 1844, lo voyaj\u00ebr M. C. Lavoll\u00e9e i signale in sim\u00e9ti\u00e8r dann in ranpar Piton-d\u00e9-N\u00e8j ou\u00e7a bann z\u00e9sklav Lafrik i ant\u00e8re la t\u00e8te zot bann dalon. Lan\u00e9 1846, i trouve in shanm f\u00fcn\u00e9r\u00e8r rampli \u00e8k lo-zo lo-mor.<\/p>\n<h4>Lo kot\u00e9 mat\u00e9ri\u00e8l la vie bann maron<\/h4>\n<p>Dann lil, c\u00e9 bann maron an-promi\u00e9 la-d\u00e9frishe l\u00e9-O. Zot i niabou vive par zot-m\u00e8m. Zot i plante in p\u00eb : sirtou mayi, zariko, patate, sonj. Zot i shasse kabri \u00e8k koshon maron, zoizo fouk\u00e9, zot i p\u00e8she dan la rivi\u00e8r. Zot i ramasse do-mi\u00e8l, zand\u00e8te (bann larve i kr\u00e8ze galri dann tron pi\u00e9dboi s\u00e8k), frui. Zot t\u00e9 i f\u00e9 zot kaz \u00e8k do-boi plish\u00e9, sinon\u00e7a do-boi ron, bati \u00e8k lo soin. Nadfoi, zot i kontante azot \u00e8k boukan, sinon\u00e7a kaz an-f\u00e8y i ap\u00e8le \u00ab ajoupa \u00bb, \u00ab barak \u00bb. Dan lo kan n\u00e9na ossi \u00ab <em>angar<\/em> \u00bb. D\u00e9-s\u00e8rtin t\u00e9 i r\u00e8ste dann kav\u00e8rn par deu-troi. Bann kan prot\u00e9j\u00e9 par in palissade, v\u00e9y\u00e9 par santin\u00e8l, l\u00e9 bati loin dessi bann zil\u00e8te pandiy\u00e9, fassil po v\u00e9y\u00e9. N\u00e9na deu-troi plasse antour\u00e9 \u00e8k lo rosh, bann maron t\u00e9 i f\u00e9 roule \u00e7a dessi bann shass\u00ebr po rotarde zot lavans\u00e9. Ki-di l\u00e9zarme, promi\u00e9 d\u00e9bu zot n\u00e9na deu-troi fuzi \u00e8k pistol\u00e9 vol\u00e9 pandan zot razzia, m\u00e9-soman, zot na pwin la poude, alorse vitman zot i l\u00e8sse \u00e7a tonb\u00e9. Zot i doi kontante azot rienk \u00e8k zot sagay, fors\u00e9man zot i p\u00e8rde la batay. Na d\u00e9-s\u00e8rtin i r\u00e8ve sove par la m\u00e8r, zot i fabrike pirog sinon\u00e7a kanot, jiska in shaloup depi anl\u00e8r bann ravinn. La vie l\u00e9 d\u00fcr po \u00e7at l\u00e9 pa prot\u00e9j\u00e9 par d\u2019ot maron pl\u00fcs kalifi\u00e9.<\/p>\n<figure id=\"attachment_602\" aria-describedby=\"caption-attachment-602\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-frad974-bib2896-4-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-602 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-frad974-bib2896-4-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"495\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-frad974-bib2896-4-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-frad974-bib2896-4-web-300x186.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-frad974-bib2896-4-web-768x475.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-602\" class=\"wp-caption-text\">La kav\u00e8rne. Tony de B., d\u00e9ssinat\u00ebr ; F\u00e9lix, graveur. <br \/>Dann <em>Les Marrons<\/em>, Louis Timag\u00e8ne Houat, Paris, Ebrard, Lan\u00e9 1844. <br \/>Kol\u00e8ksyon Bibliot\u00e8k administrativ \u00e8k istorik Zarshiv d\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<figure id=\"attachment_604\" aria-describedby=\"caption-attachment-604\" style=\"width: 550px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-1998-12-3-12-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-604 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-1998-12-3-12-web.jpg\" alt=\"\" width=\"550\" height=\"366\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-1998-12-3-12-web.jpg 550w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-1998-12-3-12-web-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 550px) 100vw, 550px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-604\" class=\"wp-caption-text\">Lil-de-Franse. Vizion la Montagne le Pousse \u00e9pila in d\u00e9frish\u00e9. Le Brun, d\u00e9ssinat\u00ebr ; Jacques G\u00e9rard Milbert, grav\u00ebr. Lan\u00e9 1812. L\u00e9stanpe. <br \/>Dann <em>Voyage pittoresque \u00e0 l&#8217;Ile-de-France, au Cap de Bonne-Esp\u00e9rance et \u00e0 l&#8217;\u00eele de T\u00e9n\u00e9riffe<\/em>, plansh 12. <br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>Zot i bati zot kan \u00e8k ajoupa, \u00e8k langar. Zot i ramasse z\u00e8rbaz, k\u2019zot i ans\u00e8rve konm tizane. Bann fanm i f\u00e9 zot linj, parsk lo bann sh\u00e8f i porte bann signe i di lo p\u00e9i zot i sorte. Samson, lo sh\u00e8f sakalav, l\u00e9 \u201c<em>anvlop\u00e9 dann in gran morso la toile blan garni \u00e8k in bord\u00fcr bien rouj, bann malgash i ap\u00e8le \u00e7a \u201csaimbou.<\/em>\u201d Dessi son t\u00e8te n\u00e9na in turban la toile garni ansanm in bouk\u00e9 la pl\u00fcm rouj \u00e8k blan. \u00bb Lo maron ordin\u00e8r i m\u00e8te vi\u00eb linj ramass\u00e9 kan zot i f\u00e9 in d\u00e9ssante dessi bann bitasyon l\u00e9-Ba. Bann fanm i fabrike linj sho av\u00e8k la pl\u00fcm volay ke toute bann maron i ans\u00e8rve. Zot i shanje zot lidantit\u00e9, zot i rotrouve la k\u00fcltir zot zans\u00e8te. Mois d\u2019f\u00e9vriy\u00e9 1801, in maron kapay\u00e9 i f\u00e9 kon\u00e8te l\u00e9gzistans in kan 15-16 maron parla dan l\u00e9-O Sin-Dni. Lo bann sh\u00e8f bann maron-la \u2014 Bastien, Andr\u00e9, Marie-Louise, l\u00e9t\u00e9 propri\u00e9t\u00e9 Ozoux, Valentin, \u00e8k F\u00e9rri\u00e8re \u2014 la-shoizi lo nom \u00ab Jacob (lo nom lo gouv\u00e8rn\u00ebr) \u00bb, Saint-Perne (lordonat\u00ebr), \u00e9pila Madanm Jacob \u00bb. Zot i d\u00e9foule. Dapr\u00e9 in zistoir rakont\u00e9 par J-M Mac Auliffe, bann maron la-p\u00e8rde Lil\u00e8t-a-Korde pandan inn f\u00e8te mariaj. Inform\u00e9 par lo maron malgash Fanor, in d\u00e9tashman 25 bononm la-atak\u00e9. S\u00e9zi, bann maron l\u00e9t\u00e9 garot\u00e9, zot la-pa gaingne r\u00e9zist\u00e9. Zot i f\u00e9 la sk\u00fcltir.<\/p>\n<p>Si l\u00fc na pwin lantouraj bann maron pl\u00fcs gabi\u00e9, lo j\u00e8ne maron i p\u00eb mor \u00e8k la fin, la fatig, la fr\u00e9, l\u00fc p\u00eb tonbe dann in ranpar. L\u00fc mor touss\u00ebl san tonbo. \u00c7at la sant\u00e9 l\u00e9 fay aforse zot l\u00e9 mal nouri par zot maitr\u2019, \u00e7at lo kor l\u00e9 d\u00e9kati, zot l\u00e9 riskab pa r\u00e9zist\u00e9 dann in vi maron<\/p>\n<p>Lo 20 d\u00e9ssanm 1747, Marie-Louise ansanm Vao i sava maron. Troi jour apr\u00e9, Vao i tonbe malade. \u00c8l i mor landmin. Lo 23 mars 1778, in l\u00e9sklav gardien dann Sin-L\u00eb i d\u00e9kouve inn fanm-l\u00e9sklav i sorte Sin-Pol. Landmin, pl\u00fczi\u00e8r z\u00e9sklav i doi am\u00e8ne a\u00e8l lo blok Sin-Pol. Dann shomin, \u00e8l i domande lotorizasyon po ropoz\u00e9. \u00c8l i assize, \u00e9pila \u00e8l i mor. Lan\u00e9 1804, 20 Malgash i shape d\u00e9k-kan zot i d\u00e9barke, zot i romonte la Rivi\u00e8r-d\u00e9-Gal\u00e9 \u00e9pila zot i kale dessi in piton. Zot i ans\u00e8rve fanjan po manj\u00e9 akoz dann son f\u00e8y tann n\u00e9na inn sh\u00e8r an-kr\u00e8m. Bann zansien maron repanti i ans\u00e8rve konm guide po bann vizit\u00e8r d\u2019lil. Philippe, in lansien Noir maron, i akonpagne lo savan Bory de Saint-Vincent po al\u00e9 dann d\u00e8rni\u00e9 boute lo Br\u00fcl\u00e9 Sin-Pol. L\u00e8rk in l\u00e9sklav i d\u00e9sside artourn\u00e9 apr\u00e9 deu-troi jour maronaj, l\u00fc f\u00e9 konfians lo pr\u00e8te, sinon\u00e7a in ot r\u00e9put\u00e9 bon moun, sinon d\u00e9foi lo gouv\u00e8rn\u00ebr, po domande koze po l\u00fc \u00e8k son maitr\u2019 tansion i p\u00fcni al\u00fc tro for.<br \/>\nZot na pwin zouti agrikol (s\u00e8rpe, grate, piosh), ni zouti men\u00fczi\u00e9-sharpanti\u00e9 (marto, la-ash, la-si, l\u00e8rmin\u00e8te, rabo, guiyonm, sizo, konpa, t\u00e8ri\u00e8r) po organize zot vi, po trava\u00efye la t\u00e8r po nouri azot, po bati zot kaz, fabrike zot m\u00ebb. Zot na pwin nonpli z\u00fcstansil la k\u00fczine (foursh\u00e8te, k\u00fciy\u00e8r, gobl\u00e9, jar), ni linj po anpare la fr\u00e9. Po \u00e7a-m\u00e8m, zot l\u00e9 oblij\u00e9 artourne dan l\u00e9-Ba. Konm zot l\u00e9 pa bienv\u00e8n\u00fc, l\u00e9 pa possib trape zouti, z\u00fcstansil la kuizine, l\u00e9zarme, san la r\u00fcz \u00e8k la violans. Bann razzia-la t\u00e9 i f\u00e9 p\u00ebr. Bann gran zatak maron i \u00e9spasse dann zan\u00e9 1730-1750.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><strong>Kronoloji (pa konpl\u00e9) d\u00e9ssante bann maron 1735-1775<\/strong><\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td><strong>Lan\u00e9<\/strong><\/td>\n<td><strong>Kantit\u00e9<\/strong><\/td>\n<td><strong>landroi<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1735<\/td>\n<td>3<\/td>\n<td>2 \u00e0 Saint-Paul<br \/>\n1 \u00e0 Saint-Pierre<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1737<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Saint-Leu<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1738<\/td>\n<td>4<\/td>\n<td>3 Sin-Pol<br \/>\n1 Sin-Pi\u00e8r<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1742<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Sin-Benoi<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1743<\/td>\n<td>3<\/td>\n<td>1 Bra-Panon<br \/>\n1 Sin-Dni<br \/>\n1 Sin-Pol<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1747<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Grann-Shaloup<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1750<\/td>\n<td>2<\/td>\n<td>1 dan l\u00e9-O Sint\u2019Marie<br \/>\n1 dan l\u00e9-O Sin-Pol<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1752<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Sinte&#8217;Marie<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1758<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Rivi\u00e8r-d\u00e9-Plui<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1759<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Rivi\u00e8r-d\u00e9-Plui<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1764<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Sin-Dni<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1765<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Sin-Pol<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1766<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Sin-Pol<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>1775<\/td>\n<td>1<\/td>\n<td>Grann Ravine<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>Lo bann sh\u00e8f, c\u00e9 \u00e7at l\u00e9 pl\u00fcs gabi\u00e9 k\u2019l\u00e9zot dann bann zaksyon-la. Lan\u00e9 1744 apartir, Fran\u00e7ois Mussard i r\u00e9alize son bann gran l\u00e9sp\u00e9disyon pandan 10 an dann Sirk Silaos, dann l\u00e9pok-la, l\u00e9t\u00e9 lo k\u00e8r lo maronaj. Lan\u00e9 1751, l\u00fc t\u00fc\u00e9 Mafak \u00e8k son madanm Rahariane. Mafak sinon\u00e7a Mafate \u2014 (dapr\u00e9 la lang malgash <em>mahafaka<\/em> k\u2019i gu\u00e9ri, pa rienk par bann plante, ossi par de-lo lo souf (<em>Ran Mafak<\/em>) \u2014 la-prande in bon plasse dann listoir, l\u00fc sorte pa j\u00fcst dann limajinasyon bann rakont\u00ebr zistoir. L\u2019<em>ombiasy<\/em> \u2013 devin\u00ebr-shamane-gu\u00e9riss\u00ebr \u2013 la-aprivoize, la-rande sakr\u00e9 l\u00e9spas Bourbon. La toponimi dann lo sirk l\u00e9 roli\u00e9 \u00e8k la tradisyon politik malgash. Lastroloji malgash la-rokouve lo p\u00e9rim\u00e8te lo sirk-la. Dann in l\u00e9spas \u00e8k in bon l\u00e9spri : dir\u00e8ksyon lo Nor (depi Kap noir jiska Simand\u00e8f), L\u00e8st depi Simand\u00e8f jiska Marla) ; in-ot l\u00e9spas \u00e8k in mov\u00e9 l\u00e9spri, lo S\u00fcd (jiska Troi-Rosh), Lou\u00e8st (i suive Ma\u00efdo jiska lo Nor) ; \u00e9pila bann 4 koin : lo koin Nor-L\u00e8st \u2013 destin <em>Alahamady<\/em> \u2013 la pozisyon lo pouvoir royal, lo poin lo pl\u00fcs for (Simand\u00e8f) ; lo koin S\u00fcd-L\u00e8st \u2013 destin <em>Asorotany<\/em> \u2013 pozisyon lo pouvoir sakr\u00e9, lo koin bann zans\u00e8te, \u00e8k bann tonbo, bann mon\u00fcman f\u00fcn\u00e9r\u00e8r (Troi Salaz) ; lo koin S\u00fcd-Lou\u00e8st \u2013 destin Adimisana \u2013 pozisyon mal\u00e9fik bann sorsi\u00e9 ; lo koin Nor-Lou\u00e8st \u2013 d\u00e9stin <em>Adijady<\/em> &#8211; pozisyon lo profane. Dapr\u00e9 la tradisyon oral, Fran\u00e7ois Mussard la pa \u00e9radike lo maronaj Silaos (dapr\u00e9 la lang malgash <em>tsi ilaoza<\/em> <em>(na)<\/em> landroi i kite pa).<\/p>\n<figure id=\"attachment_606\" aria-describedby=\"caption-attachment-606\" style=\"width: 425px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-5-frad974-bib2896-3-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-606 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-5-frad974-bib2896-3-web-e1631515029720.jpg\" alt=\"\" width=\"425\" height=\"700\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-606\" class=\"wp-caption-text\">Lo maronaj. Tony de B., d\u00e9ssinat\u00ebr ; F\u00e9lix, graveur. <br \/>Dann <em>Les Marrons<\/em>, Louis Timag\u00e8ne Houat, Paris, Ebrard, Lan\u00e9 1844. <br \/>Kol\u00e8ksyon Bibliot\u00e8k administrativ \u00e8k istorik Zarshiv d\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>D\u00e8rni\u00e9 gran batay kontr\u2019 bann maron, i par\u00e9 la-\u00e9spasse lan\u00e9 1829 parla dann Lil\u00e8t-a-Mal\u00ebr, par dessi la rampe Ferrand, ou\u00e7a in karant\u00e8n maron t\u00e9 i vive. Po arive la-o, t\u00e9 i fo grinpe in ranpar pr\u00e8sk apik, passe dessi in tron pi\u00e9dboi an-trav\u00e8r in ravine. L\u00e9t\u00e9 in batay difissil. Lo d\u00e9tashman L\u00e9onard Guichard t\u00e9 i komande, la-p\u00e8rde deu bononm. Anparmi bann maron, 25 l\u00e9 mor. Toute l\u00e9zot, bl\u00e9ss\u00e9-pa bl\u00e9ss\u00e9, la-\u00e9t\u00e9 f\u00e9 prizoni\u00e9. Lan\u00e9 1849, t\u00e9 i voi ankor tonbo bann viktim.<\/p>\n<p>Po d\u00e9krire la chasse-\u00e0-l\u2019homme-la, Victor Mac-Auliffe i ans\u00e8rve lo kozman \u00ab la gu\u00e8r 100 an \u00bb, m\u00e9-soman \u00e7a i konvien pa. Dan la t\u00e8te bann maron \u00e8k bann zabitan l\u00e9 vr\u00e9man la gu\u00e8r, m\u00e9-soman i am\u00e8ne pa lo batay konm in vr\u00e9 gu\u00e8r. Bann maron i d\u00e9sside pa in strat\u00e9ji sinon\u00e7a in mani\u00e8r-f\u00e9, an-fasse bann Blan dann in batay ranj\u00e9 \u00e8k lo m\u00e8m moyen. Zot i s\u00fcbi zatak-s\u00fcrpriz k\u2019i kraze azot sinon\u00e7a k\u2019i an\u00e9anti azot, san k\u2019zot i gaingne bataye poudbon, san k\u2019zot i gaingne r\u00e9ponde zot z\u00e8nnmi. L\u00e9zarme l\u00e9 pa \u00e9gal. Bann Blan n\u00e9na fuzi, bann z\u00e9sklav souvand\u00e9foi n\u00e9na rienk sagay.<\/p>\n<figure id=\"attachment_608\" aria-describedby=\"caption-attachment-608\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-6-1989-185-fusil-de-mussard-droite-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-608 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-6-1989-185-fusil-de-mussard-droite-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"169\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-6-1989-185-fusil-de-mussard-droite-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-6-1989-185-fusil-de-mussard-droite-web-300x63.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-6-1989-185-fusil-de-mussard-droite-web-768x162.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-608\" class=\"wp-caption-text\">Fuzi sil\u00e8ks. Anonim. 2\u00e8m moiti\u00e9 18\u00e8m si\u00e8k. <br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 istorik Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>L\u00e9 pa nonpl\u00fc in gu\u00e8r sivil po amonte in d\u00e9fo L\u00e9ta, in L\u00e9ta f\u00e8b. Parlf\u00e8te, dann Bourbon, lo gouv\u00e8rn\u00ebr i pousse la batay kontr\u2019 bann maron. L\u00fc ans\u00e8rve la fors po m\u00e8te lordr\u2019. Bann shass\u00ebr i ob\u00e9i in L\u00e9ta for. Dan la gu\u00e8r sivil, i s\u00e9pare pa konbatan \u00e8k non-konbatan.<br \/>\nDan la shasse bann maron, la s\u00e9parasyon l\u00e9 kl\u00e8r. Anpl\u00fcs ke \u00e7a, shak kot\u00e9, toute la bande t\u00e9 i l\u00e8ve pa po gaingne la viktoir. Zatak bann maron l\u00e9 limit\u00e9 dan l\u00e9spas \u00e8k lo tan. C\u00e9 konm in gu\u00e9riya avan l\u00ebr, parsk lo z\u00e8nnmi i kroi l\u00fc l\u00e9 menass\u00e9 partou, son moral l\u00e9 \u00fcz\u00e9 par lo ziguilaj, lo bann konbatan l\u00e9 pl\u00fczoumoins invizib. La gu\u00e9riya i p\u00eb pa gaingn\u00e9, alors f\u00fcram\u00e9zir, zot i rode aranje in groupman-batay ass\u00e9 for po am\u00e8ne gran-gran zop\u00e9rasyon d\u00e9finitif. Bann razzia maron l\u00e9 pa organiz\u00e9 par\u00e8y.<\/p>\n<h3>Lo bann razzia<\/h3>\n<p>Bann statistik i amonte bien lo bann razzia l\u00e9 rar apr\u00e9 lan\u00e9 1748, konm la tradisyon oral i rakonte. Bann vi\u00eb Malgash la-fine kalm\u00e9 ; zot i kroi p\u00fc lo bann razzia i vo la p\u00e8ne. Bann Zafrikin l\u00e9 dakor \u00e8k lid\u00e9-la. Bann d\u00e9ssante maron, souvand\u00e9foi l\u00e9 akoz lab\u00fczaj bann shass\u00ebr. Zot i ratisse lo kan maron, \u00e9pila zot i trape toute. Zot i t\u00fc\u00e9 lo bann shien k\u2019i done lal\u00e8rte. Mois d\u2019juin 1753, bann bononm lo d\u00e9tashman Patrice Droman i t\u00fc\u00e9 31 shien dan latak in kan Bra-la-Pl\u00e8ne. Bann maron zot tour i atake jist bann dom\u00e8n, pa lo bann ropr\u00e9zantasyon lo pouvoir. Po \u00e7a m\u00e8m zot i p\u00eb pa kraze zot z\u00e8nnmi. Anpl\u00fcske \u00e7a, zot na pwin lo soutien bann z\u00e9sklav lo dom\u00e8n, alorse lo bann maitr\u2019 la-p\u00ebr po vr\u00e9man lo bann razzia, m\u00e9-soman lo bann zatak na pwin ditou l\u00e9f\u00e9 dessi lo sist\u00e8m.<\/p>\n<p>Promi\u00e9 d\u00e9b\u00fc, Mah\u00e9 de La Bourdonnais (1735-1746) i organize bann zop\u00e9rasyon \u00ab coups de poing \u00bb. L\u00fc shoizi lo tiktak gran ratissaj partou. M\u00e9-soman lo r\u00e9z\u00fclta l\u00e9 f\u00e8b. Lo 20 mars 1739, 9 d\u00e9tashman i rotrouve ansanm la Pl\u00e8ne-d\u00e9-Kaf par kot\u00e9 Piton Vili\u00e9 po in gran ratissaj : inn i arive par la Rivi\u00e8r d\u00e9 Ranpar, deu par la Rivi\u00e8r Dabor, inn par Sinte-S\u00fczane, troi par Sin-Pol, deu par Sin-Dni. Av\u00e8rti par zot shien, bann maron i shape. Lo bann shass\u00ebr i tonbe dessi 36 ajoupa vide. Apr\u00e9\u00e7a, Labourdonnais i shoizi lo ziguilaj, zop\u00e9rasyon am\u00e9n\u00e9 par bann pti d\u00e9tashman in diz\u00e8ne bononm gabi\u00e9 po tire koud\u2019f\u00fczi, komand\u00e9 par in sh\u00e8f rokon\u00fc.<\/p>\n<p>La shasse-la i \u00e9gzije in bonp\u00e9 kapassit\u00e9 fizik, po d\u00e9ssote bann difik\u00fclt\u00e9 lo t\u00e9rin. I fo ossi \u00e8te adroite po tir\u00e9. Dapr\u00e9 Eug\u00e8ne Dayot, i gaingne pa f\u00e9 mission-la san in p\u00eb lantr\u00e8nman. L\u00fc raporte deu : la lotri (in l\u00e9gz\u00e8rsisse lo tir), \u00e9pila la grinpe (in l\u00e9gz\u00e8rsisse l\u00e9skalade). N\u00e9na deu fasson f\u00e9 la grinpe : la grinpe s\u00e8k, l\u00e9 konm la shasse fouk\u00e9, i fo grinpe anl\u00e8r in pi\u00e9dboi \u00e8k deu kranpon, \u00e9pila na la grinpe sharj\u00e9, konm la shasse kabri sinon\u00e7a bann Noir. I fo mont\u00e9-d\u00e9ssande lo m\u00e8m pi\u00e9dboi \u00e8k in poids 30 liv.<\/p>\n<h3>L\u00e9vazion par la m\u00e8r<\/h3>\n<p>Sove par la m\u00e8r, la nuite, d\u00e9-s\u00e8rtin z\u00e9sklav, pa bonp\u00eb, i kroi c\u00e9 lo m\u00e9y\u00ebr sol\u00fcsyon po m\u00e8te pl\u00fcs la distans rantr\u2019 zot \u00e8k bann z\u00e9sklavajist, po zot rotrouve zot lib\u00e8rt\u00e9. Lo po\u00e8te Parny i \u00e9kri dann in l\u00e8te lo 19 janvi\u00e9 1775 po son dalon Bertin, dessi la r\u00e9zistans-la : \u00ab <em>zot patri (Madagaskar) l\u00e9 200 li\u00eb par rapor issi. M\u00e9-soman zot i majine zot i antande kok shant\u00e9, \u00e9pila santi la f\u00fcm\u00e9 pipe zot kamarade. Alorse nadfoi, zot i shape par 12-15, zot i vole in pirog, \u00e9pila zot i l\u00e8sse azot al\u00e9 dessi la m\u00e8r. Pr\u00e8sk toultan, zot i p\u00e8rde la vie, m\u00e9-soman l\u00e9 pa granshoz kan ou la-fine p\u00e8rde la lib\u00e8rt\u00e9.<\/em> \u00bb L\u00e9vazion par la m\u00e8r i trakasse lo pouvoir sivil \u00e8k lo bann maitr\u2019. Pa akoz i d\u00e9ranje lo sist\u00e8m, jist akoz bann p\u00e8rte po lo bann propri\u00e9t\u00e8r. Depi lan\u00e9 1704, la koloni i kon\u00e9 probl\u00e8m-la. Lo <em>Conseil Sup\u00e9rieur<\/em> i p\u00fcni s\u00e9v\u00e8rman \u00e7at l\u00fc souke jist kan zot i komanse r\u00e9alize zot plan, po tire lid\u00e9-la dan la t\u00e8te lo pl\u00fcs z\u00e9sklav possib. Bann konplo-la l\u00e9 pl\u00fcto rar depi lan\u00e9 1750 jiska la v\u00e8ye l\u00e9pok la <em>R\u00e9volution<\/em> dann Bourbon, m\u00e9-soman proj\u00e9 i manke pa.<\/p>\n<h3>La r\u00e9b\u00e9lion<\/h3>\n<figure id=\"attachment_610\" aria-describedby=\"caption-attachment-610\" style=\"width: 525px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-7-frb974115201-843lal-081-la-re-volte-des-ne-gres-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-610 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-7-frb974115201-843lal-081-la-re-volte-des-ne-gres-web-e1631514475566.jpg\" alt=\"\" width=\"525\" height=\"700\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-610\" class=\"wp-caption-text\">R\u00e9b\u00e9lion bann n\u00e8g. Lan\u00e9 1848. L\u00e9stanpe. <br \/>Dann <em>Deux prix de vertu<\/em>, dapr\u00e9 Edouard de Lalaing, A. Mame \u00e8k fis, Lan\u00e9 1898, p. 81. <br \/>Kol\u00e8ksyon Bibliot\u00e8k d\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Bann z\u00e9sklav n\u00e9na in s\u00ebl lanvi, vive lib. Dann Bourbon, na d\u00e9-s\u00e8rtin la-\u00e9ss\u00e8ye shape par la m\u00e8r, d\u2019ot la-sove dann lo mili\u00eb lil po shape \u00e8k la diktat\u00fcr lo dom\u00e8n. La r\u00e9b\u00e9lion c\u00e9 in degr\u00e9 pl\u00fcs for dan la r\u00e9zistans. Depi lan\u00e9 1705 jiska lo <em>Premier Empire<\/em>, toute l\u00e9ss\u00e9yaj rashe la lib\u00e8rt\u00e9 par la fors la-kapot\u00e9, akoz l\u00e9t\u00e9 d\u00e9nonss\u00e9 par in moun par ann-dan. Lan\u00e9 1705, Sin-Pol, i kondane po \u00e8te br\u00fcl\u00e9 vivan, S\u00e9bastien l\u00e9sklav Pierre L\u00e9ger, Samban l\u00e9sklav Jacques Del\u00e2tre, Mathieu l\u00e9sklav Pierre Bachelier, akoz zot t\u00e9 i v\u00eb assassine toute Blan po zot prande lil \u00e8k toute l\u00e9zarme lo bann ma\u00eetr\u2019. Dann lo m\u00e8m karti\u00e9, lo 1\u00e9 juin 1719, i kondane po \u00e8te pandu Louis Ponnant l\u00e9sklav Antoine Cadet, po in krime r\u00e9b\u00e9lion. Rantr\u2019 f\u00e9vri\u00e9 \u00e8k mai 1730, an promi\u00e9 Claude, Simayet, Cambon, Fran\u00e7ois, apr\u00e9\u00e7a Barbe, S\u00e9bastien \u00e8k Jacques, i subi lo s\u00fcplisse la rou, \u00e9pila zot l\u00e9 trangl\u00e9, apr\u00e9\u00e7a \u00e9spoz\u00e9, parsk zot t\u00e9 i v\u00eb t\u00fc\u00e9 zot ma\u00eetr \u00e8k toute bann Blan san z\u00e9ks\u00e9psyon.<\/p>\n<p>L\u00e9pok royal (1767-1789), bann zadministrat\u00ebr i f\u00e9 pa in konte kan zot i d\u00e9kouve bann proj\u00e9 konplo. Bellecombe, lo ropr\u00e9zantan lo roi Louis XV dann la koloni, al\u00fc ossi par\u00e8y po lo d\u00e9zord lan\u00e9 1769. Po l\u00fc, lo soi-dizan r\u00e9b\u00e9lion lan\u00e9 1779 \u00ab\u00a0<em>l\u00e9t\u00e9 jist in naf\u00e8r po f\u00e9 p\u00ebr, bann zabitan la grossi al\u00fc pl\u00fcs ke \u00e7at l\u00e9t\u00e9 poudbon<\/em>. \u00bb Lo bann z\u00e9sklav koupab t\u00e9 i v\u00eb s\u00e8lman vol\u00e9, somank\u00e9 m\u00e8te do-f\u00e9 dann inn-deu kaz sinon\u00e7a park poul ; in z\u00e9sklav gardien la-gaingne kou-d\u2019kouto jist parsk li la-afronte in vol\u00ebr kane. Lo proj\u00e9 konplo-la i f\u00e9 piti\u00e9 po l\u00fc, akoz lo bann soidizan sh\u00e8f, nav\u00e9 rienk in boute ba\u00efon\u00e8te kass\u00e9 \u00e8k deu-troi sagay konm zarme <span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.6267667022263099\" aria-label=\"AN, Kol\u00e9ksyon C 4\/100, L\u00e8te Saint-Maurice ansanm Courcy po bann zadministrat\u00ebr j\u00e9n\u00e9ral lo roi lo 9 aout 1779.\">&nbsp;<\/span>. M\u00e9-soman, lo shatiman l\u00e9t\u00e9 t\u00e9rib<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.8366122119402986\" aria-label=\"AN, Kol\u00e9ksyon C3\/13, L\u00e8t po lo ministr\u2019 lo 12 janvi\u00e9 1770.\">&nbsp;<\/span>. \u00c7a la-f\u00e9 son l\u00e9f\u00e9, akoz pandan 10 d\u00e8rni\u00e9 zan\u00e9 <em>l\u2019Ancien R\u00e9gime<\/em>, na pi la trasse okin r\u00e9b\u00e9lion z\u00e9sklav. In s\u00ebl l\u00e9pizod inki\u00e9tan la-\u00e9spass\u00e9 Sin-Loui moi d\u2019oktob 1788, 100 z\u00e9sklav parla la-shap\u00e9 dan l\u00e9-o la bitasyon Grimaud<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.3449204422725798\" aria-label=\"ADR, L 82, L\u00e8te Cossigny \u00e0 Enault lo 13 octobre 1788.\">&nbsp;<\/span>. 10 zan\u00e9 apr\u00e9 \u00e7a, l\u00e9 pi k\u00e9stion dimin\u00fc\u00e9 la port\u00e9 bann zaksyon par \u00e7at l\u00e9 konsid\u00e9r\u00e9 konm bann z\u00e8nnmi par ann-dan. Konm\u00e7a m\u00e8m, moi d\u2019oktob 1799 Sinte-Rose dapr\u00e9 \u00e7ak l\u00e9sklav malgash Adonis la-raporte son maitr\u2019 Levillan-Desrabines, komkoi n\u00e9na jiska 500 z\u00e9sklav i doi al\u00e9 Sin-Dni po f\u00e9 dormi, sinon\u00e7a rande fou, \u00e8k pti morso rassine, toute bann Blan t\u00e9 i doi rotrouve azot dann t\u00e9at.<\/p>\n<p>Dann l\u00e9pok <em>l\u2019Empire<\/em>, bann zabitan la p\u00ebr in latak Zangl\u00e9, zot i porte pl\u00fcs atansyon zot s\u00e9k\u00fcrit\u00e9. Po f\u00e9 r\u00e8ste azot trankil, \u00e9vite la violans m\u00e8m si zot la-fine j\u00fcre fid\u00e9lit\u00e9, bann Zangl\u00e9 i d\u00e9sside prande toute zot zarme. Bann zabitan-la i gaingne p\u00fc f\u00e9 rien kontr\u2019 la menasse bann z\u00e9sklav, pa \u00e7at la-parti maron, m\u00e9 pl\u00fcto \u00e7at dann bitasyon m\u00e8m.<\/p>\n<p>Bann r\u00e9vol\u00fcsyon\u00e8r lan\u00e9 1789 la pa am\u00e8ne labolisyon l\u00e9sklavaj. Kan bann Zangl\u00e9 i ok\u00fcpe lil lan\u00e9 1810, bann z\u00e9sklav i voi k\u2019i ramasse l\u00e9zarme bann kolon zot i kroi bann nouvo sh\u00e8f-la sar pl\u00fcs m\u00e9y\u00ebr par rapor bann Frans\u00e9. Kan zot i konprande l\u00e9 pa k\u00e9stion labolisyon l\u00e9sklavaj, bann z\u00e9sklav la r\u00e9jion Le Gol \u00e8k Sin-L\u00eb i organize in r\u00e9b\u00e9lion mois d\u2019novanm 1811. C\u00e9 promi\u00e9 foi bann z\u00e9sklav i r\u00e9alize in proj\u00e9. Po d\u00e9fande azot, bann kolon karti\u00e9-la i atande pa lariv\u00e9 bann Zangl\u00e9. Zot i organize la kontr\u2019atak par zot m\u00e8m, zot i roprande la min. Zot i ar\u00e8te \u00e8pila i m\u00e8te la jol Sin-Dni 135 r\u00e9volt\u00e9. La j\u00fcstis angl\u00e9 i kondane a-mor 25 rantr\u2019 zot. L\u00e9pok-la, i j\u00fcje par lo nom lo roi Langlet\u00e8r George III. Lan\u00e9 1832, i d\u00e9nonse in ot konplo Sin-Benoi. Lo sh\u00e8f, n\u00e9 dann Moris, i inki\u00e8te bann zotorit\u00e9. Lo konplo i r\u00e9alize pa. Lo 7 novanm 1836, Guillaume \u00e8k Augustin, \u00e7at la-d\u00e9nonse lo d\u00e8rni\u00e9 konplo Sin-Andr\u00e9, i gaingne la lib\u00e8rt\u00e9 \u00e9pila in pansion 360 fran par an.<\/p>\n<h3>Lo rof\u00fc f\u00e9 zanfan<\/h3>\n<p>Kat\u00e9gori r\u00e9zistans-la i kons\u00e8rne d\u00e9-s\u00e8rtin kantit\u00e9 fanm-\u00e9sklav. M\u00e8m si zot i p\u00eb pa kasse zot sh\u00e8ne, zot i v\u00eb pa porte la r\u00e9sponsabilit\u00e9 m\u00e8te in ot moun dann l\u00e9sklavaj. Kan lo fanm-\u00e9sklav l\u00e9 mari\u00e9 \u00e8l i rotarde f\u00e9 son promi\u00e9 zanfan po limite bann n\u00e9ssans. L\u00e9pok royal, Bellecombe \u00e8k Cr\u00e9mont i \u00e9ss\u00e8ye ankouraje la f\u00e8rtilit\u00e9 bann z\u00e9sklav par r\u00e9konpanse. Zot proj\u00e9 done la lib\u00e8rt\u00e9 bann m\u00e9naj Noir nor\u00e9 done 10 z\u00e9sklav zot bann maitr\u2019, i amonte zot volont\u00e9 sobate kontr\u2019 la r\u00e9zistans bann z\u00e9sklav, m\u00e8m si lo proj\u00e9 i foire. Lan\u00e9 1785, lot\u00ebr in m\u00e9moir dessi Bourbon i konsid\u00e8re ke la politik n\u00e9ssans-la la pa marsh\u00e9 sirtou parsk : \u00ab <em>lo prinsipal r\u00e9zon, c\u00e9 k\u2019 la pl\u00fcpar bann madanm-la i avorte akoz zot i v\u00eb pa f\u00e9 n\u00e8te zanfan mal\u00e9r\u00eb konm zot.<\/em> \u00bb L\u00e9pok <em>la Restauration<\/em>, la sit\u00fcasyon i am\u00e9liore pa, sinon\u00e7a kan L\u00e9ta la-d\u00e9sside aboli la tr\u00e8te lan\u00e9 1817, bann zabitan nor\u00e9 pa \u00e9t\u00e9 oblij\u00e9 f\u00e9 rante z\u00e9sklav an-missouk, avan al\u00e9 rode trava\u00efy\u00ebr import\u00e9 \u00e8k in kontra langajman.<br \/>\nL\u00e9pok labolisyon l\u00e9sklavaj, bann famiy rokonpoz\u00e9 i arive. M\u00e9soman, m\u00e8m si bann fanm z\u00e9sklav i f\u00e9 \u00e9n\u00e8te zanfan, i fo pa rogarde \u00e7a konm in vr\u00e9 mouvman r\u00e9zistans.<\/p>\n<h3>L\u00e9zot mani\u00e8r la r\u00e9zistans<\/h3>\n<p>Shant\u00e9, dans\u00e9, rode sirandane (kossa in shoz), rire, tou\u00e7ala c\u00e9 d\u2019moyen bann z\u00e9sklav t\u00e9 i invante po niabou shape \u00e8k lo f\u00e9noir l\u00e9sklavaj, po pa \u00e8te kraz\u00e9 dann maliz\u00e9 par lo sist\u00e8m \u00e9konomik. Par bann tiktak-la, zot i majine zot l\u00e9 lib, zot i f\u00e9 p\u00fc in konte ansanm lo bann zobligasyon la sossi\u00e9t\u00e9 ou\u00e7a zot i vive.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":13655,"parent":8666,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-13646","documentaire","type-documentaire","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/13646","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/types\/documentaire"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/8666"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}