{"id":14787,"date":"2025-08-06T08:29:26","date_gmt":"2025-08-06T04:29:26","guid":{"rendered":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/?post_type=documentaire&#038;p=14787"},"modified":"2025-11-27T11:23:39","modified_gmt":"2025-11-27T07:23:39","slug":"konsekanse-ekonomik-labolisyon-lesklavaj-bourbon","status":"publish","type":"documentaire","link":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/labolisyon\/apre-labolisyon\/konsekanse-ekonomik-labolisyon-lesklavaj-bourbon\/","title":{"rendered":"Kons\u00e9kanse \u00e9konomik labolisyon l\u00e9sklavaj Bourbon"},"content":{"rendered":"<h2>Lo promi\u00e9 labolisyon l\u00e9sklavaj dann bann koloni frans\u00e9 (lan\u00e9 1794) l\u00e9t\u00e9 pa aplik\u00e9 La R\u00e9nyon. Lo d\u00e9kr\u00e9 27 avriy 1848 la-d\u00e9sside lo deuzi\u00e8m. Sarda-Garriga, <em>commissaire g\u00e9n\u00e9ral de la R\u00e9publique<\/em>, la-prom\u00fclgue al\u00fc La R\u00e9nyon lo 19 d\u00e9ssanm 1848. Lo landmin bann z\u00e9sklav l\u00e9t\u00e9 afranshi. L\u00e9sklavaj l\u00e9t\u00e9 aboli ofissi\u00e8lman, pourtan l\u00e9t\u00e9 pa s\u00fcprim\u00e9 toudsuite.<\/h2>\n<div style=\"width: 525px;\" class=\"wp-video\"><!--[if lt IE 9]><script>document.createElement('video');<\/script><![endif]-->\n<video class=\"wp-video-shortcode\" id=\"video-14787-1\" width=\"525\" height=\"295\" poster=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/poster_ho_hai_quang.jpg\" preload=\"metadata\" controls=\"controls\"><source type=\"video\/mp4\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Hai-Quang-HO.mp4?_=1\" \/><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Hai-Quang-HO.mp4\">https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Hai-Quang-HO.mp4<\/a><\/video><\/div>\n<p>Parlf\u00e8te, bann plant\u00ebr t\u00e9 i manke la mind\u00ebv, zot la-anvoye rekr\u00fct\u00ebr dann Lafrik po ash\u00e8te z\u00e9sklav zot t\u00e9 i afranshi toudsuite l\u00e0-m\u00e8m avan f\u00e9 \u00ab signe \u00bb banna kontra langajman po 10-zan, nadfoi po toultan.<\/p>\n<p>Form\u00e8lman, bann bononm \u00e8k bann fanm rekr\u00fct\u00e9 konm\u00e7a l\u00e9t\u00e9 \u00ab zangaj\u00e9 \u00bb. Poudvr\u00e9, l\u00e9t\u00e9 in l\u00e9sklavaj d\u00e9guiz\u00e9 va d\u00fcre in trant\u00e8ne lan\u00e9 avan dispar\u00e8te.<\/p>\n<p>Akoz labolisyon, toute lorganizasyon \u00e9konomik La R\u00e9nyon l\u00e9t\u00e9 bousk\u00fcl\u00e9. Po lo gouv\u00e8rnman \u00e8k bann plant\u00ebr, l\u00e9t\u00e9 pl\u00fcs pr\u00e9ss\u00e9 r\u00e9-organize l\u00e9konomi plantasyon dessi nouvo fondasyon. Son fonksyonman t\u00e9 \u00e9gzije la kr\u00e9asyon in bank. Bann transformasyon l\u00e9konomi plantasyon la-provoke la mont\u00e9 in pti s\u00e9kt\u00ebr kom\u00e8rsial, av\u00e8k la kr\u00e9asyon bann pti-pti l\u00e9sploitasyon agrikol. Zot kot\u00e9, bann zafranshi la pa trouve zot plasse dann l\u00e9konomi la plantasyon, la-organize azot po vive. Okontr\u00e8r la krinte, labolisyon l\u00e9sklavaj la pa provoke in katastrof \u00e9konomik.<\/p>\n<h3>Re-organizasyon l\u00e9konomi plantasyon,<br \/>\ndepi l\u00e9sklavaj jiska lo salarya fors\u00e9<\/h3>\n<h4>Pr\u00e9zantasyon j\u00e9n\u00e9ral lo deu sist\u00e8m<\/h4>\n<p>L\u00e9sklavaj c\u00e9 in rapor dominasyon\/soumission radikal rantr\u2019 deu moun ou\u00e7a inn l\u00e9 propri\u00e9t\u00e8r l\u2019ot. \u00c7a i devien la baz in sist\u00e8m \u00e9konomik \u00e8k sossial, l\u00e9sklavajism, kan rapor-la l\u00e9 fan\u00e9 partou, kan i kr\u00e9e in trin bann r\u00e8g k\u2019i fikse lo droi bann maitr\u2019 dessi zot z\u00e9sklav, kan i m\u00e8te an-plasse bann zouti la r\u00e9pr\u00e9ssion po f\u00e9 r\u00e9sp\u00e8kte tou\u00e7a.<\/p>\n<p>La R\u00e9nyon, la-organize l\u00e9sklavajism f\u00fcram\u00e9zir rantr\u2019 la fin 17\u00e8m \u00e8k komansman 18\u00e8m si\u00e8k. Soman, l\u00fc la-pran son form d\u00e9finitiv apr\u00e9 la prom\u00fclgasyon lo Kode Noir (1723). Lobj\u00e9ktif l\u00e9t\u00e9 p\u00e8rm\u00e8te <em>la Compagnie des Indes<\/em> f\u00e9 plantasyon pi\u00e9 kaf\u00e9, \u00e9pila vnir rish par l\u00e9sportasyon kaf\u00e9 po Leurope.<\/p>\n<p>Komansman 19<sup>\u00e8m<\/sup> si\u00e8k, siklone i d\u00e9trui bann pi\u00e9 kaf\u00e9, \u00e9pila Langlet\u00e8r i tire lil Moris \u00e8k la Franse, \u00e7at t\u00e9 i fourni a\u00e8l do-s\u00fck. Bann plant\u00ebr La R\u00e9nyon la-sote dessi lokazion po d\u00e9vlope l\u00e9konomi s\u00fckri\u00e9, ke t\u00e9 i \u00e9gziste pr\u00e8ske pa. Lan\u00e9 1848, bann dom\u00e8n s\u00fckri\u00e9 La R\u00e9nyon l\u00e9t\u00e9 i marshe par in sist\u00e8m l\u00e9sklavaj, i p\u00eb repr\u00e9zante \u00e7a konm\u00e7a.<\/p>\n<a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lesklavag-3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-14840\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lesklavag-3.jpg\" alt=\"\" width=\"900\" height=\"420\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lesklavag-3.jpg 900w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lesklavag-3-300x140.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lesklavag-3-768x358.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a>\n<p>Apr\u00e9 lan\u00e9 1848, i fo re-organize mod\u00e8l-la parsk lo bann maitr\u2019 i devien \u00ab patron \u00bb, \u00e9pila lo bann z\u00e9sklav l\u00e9 afranshi. Poudbon, lo maitr\u2019 l\u00e9 p\u00fc propri\u00e9t\u00e8r la p\u00e8rsone son l\u00e9sklav, \u00e9pila konm lo Kode Noir la p\u00fc bezoin \u00e9gzist\u00e9, l\u00fc l\u00e9 s\u00fcprim\u00e9. Alorse, i devien indispansab organize in ot sist\u00e8m trava\u00efy dessi la baze asht\u00e9- vande la forse trava\u00efy lo vr\u00e9 prod\u00fckt\u00ebr. M\u00e8mtan, i fo kr\u00e9e nouvo r\u00e8gleman j\u00fcridik po organize bann rapor rantr\u2019 zanploy\u00ebr \u00e8k zouvri\u00e9.<\/p>\n<p>Na pwin rien i shanje dann bann relasyon t\u00e9knik lo trava\u00efy : Bann komand\u00ebr i komande lo \u00ab bande \u00bb trava\u00efy\u00ebr i trime. \u00c7at n\u00e9na po f\u00e9, lo bann lor\u00e8r trava\u00ff l\u00e9 par\u00e8y dann sist\u00e8m l\u00e9sklavaj. M\u00e9-soman, \u00e7ak l\u00e9 kar\u00e9man transform\u00e9, c\u00e9 lo kondisyon sossial lo vr\u00e9 prod\u00fckt\u00ebr : l\u00fc l\u00e9 p\u00fc in l\u00e9sklav, c\u00e9 in salary\u00e9 fors\u00e9. C\u00e9 in moun<br \/>\n\u2022 juridikman lib, \u00e9pila san okin moyen d\u2019prod\u00fcksyon ;<br \/>\n\u2022 po vive, l\u00fc vande po in-tan son forse trava\u00efy po inn p\u00e8ye ;<br \/>\n\u2022 in kontra trava\u00efy i fikse la p\u00e8ye-la \u00e8k bann kondisyon trava\u00efy<br \/>\n\u2022 valab pandan pluzi\u00e8r zan\u00e9 d\u2019suite, i p\u00eb pa kasse kontra-la ninporte kan : akoz \u00e7a-m\u00e8m c\u00e9 in salarya fors\u00e9 pa in salarya lib.<\/p>\n<p>Tablo a-suive i amontre la dif\u00e9ranse rantr\u2019 z\u00e9sklav \u00e8k zangaj\u00e9.<\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td><strong>La lib\u00e8rt\u00e9 \u00e8k lo droi<\/strong><\/td>\n<td><strong>L\u00e9sklav<\/strong><\/td>\n<td><strong>Langaj\u00e9<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Relijion<\/strong><\/td>\n<td>L\u00e9 oblij\u00e9 suive la relijion katolik, apostolik, rom\u00e8ne<\/td>\n<td>Lib\u00e8rt\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Maryaj<\/strong><\/td>\n<td>I fo lotorizasyon lo maitr\u2019 ; l\u00e9 int\u00e8rdi mary\u00e9 \u00e8k inn\u2019ot rasse sinonca rantr\u2019 zafranshi \u00e8k z\u00e9sklav<\/td>\n<td>Lib\u00e8rt\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Droi f\u00e9 in r\u00e9nyon<\/strong><\/td>\n<td>L\u00e9 int\u00e8rdi f\u00e9 in r\u00e9nyon \u00e8k z\u00e9sklav inn\u2019ot propri\u00e9t\u00e9<\/td>\n<td>Lib\u00e8rt\u00e9 limit\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Kom\u00e8rse<\/strong><\/td>\n<td>L\u00e9 int\u00e8rdi asht\u00e9 sinon\u00e7a vande sof \u00e8k lotorizasyon lo maitr\u2019<\/td>\n<td>Lib\u00e8rt\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Propri\u00e9t\u00e9<\/strong><\/td>\n<td>Na pwin lo droi avoir rien<\/td>\n<td>Droi d\u2019propri\u00e9t\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>D\u00e9plasman<\/strong><\/td>\n<td>L\u00e9 int\u00e8rdi sorte lo dom\u00e8n si lo maitr\u2019 i done pa lotorizasyon<\/td>\n<td>D\u00e9plasman kontrol\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Aksyon en j\u00fcstis<\/strong><\/td>\n<td>Linkapassit\u00e9 j\u00fcridik<\/td>\n<td>Kapassit\u00e9 j\u00fcridik<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>D\u00e9ssin dessou i f\u00e9 voir koman i l\u00e9 lo salarya fors\u00e9, la baz lo nouvo lorganizasyon \u00e9konomik la-arive apr\u00e9 l\u00e9sklavaj lan\u00e9 1848 apartir.<\/p>\n<a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lo-salarya-forse-3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-14844\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lo-salarya-forse-3.jpg\" alt=\"\" width=\"900\" height=\"484\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lo-salarya-forse-3.jpg 900w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lo-salarya-forse-3-300x161.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Lo-sistem-lo-salarya-forse-3-768x413.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a>\n<p>Koman la-m\u00e8te an-plasse nouvo sist\u00e8m-la ?<\/p>\n<h4>M\u00e8te lo salarya fors\u00e9 an-plasse<\/h4>\n<p>Lo salarya fors\u00e9 t\u00e9 i kons\u00e8rne bann zafranshi l\u00e9t\u00e9 pa organiz\u00e9 par\u00e8y \u00e7at l\u00e9t\u00e9 organiz\u00e9 \u00e8k bann z\u00e9migr\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Bann zafranshi : depi lo salarya fors\u00e9 obligatoir jiska lo trava\u00ff obligatoir<br \/>\n<\/strong>Lo salarya fors\u00e9 obligatoir t\u00e9 i kons\u00e8rne bann zafranshi, l\u00e9t\u00e9 kr\u00e9\u00e9 par la loi 18 j\u00fcli\u00e9 1845. Sarda-Garriga la-baze dessi po prande lan\u00e9 1848 \u00e8k lan\u00e9 1849 bann zar\u00e9t\u00e9 t\u00e9 i forse toute zafranshi angaje azot po inn sinon\u00e7a deu zan\u00e9 konm zouvri\u00e9 po zot lansien maitr\u2019. Sist\u00e8m trava\u00efy-la la-fini rienk fin d\u00e9ssanm 1851. Koman la-aplike \u00e7a ?<\/p>\n<p>In lank\u00e8te t\u00e9rin i amontre 1\u00e9 janvi\u00e9 1852, 2\/3 zafranshi i r\u00e8ste p\u00fc dessi bann dom\u00e8n. Koman i \u00e9splike gro dimin\u00fcsyon-la ?<\/p>\n<p>Lo salarya i p\u00eb fonksyon\u00e9 rienk si lo bann salari\u00e9 l\u00e9 p\u00e9y\u00e9. Parlf\u00e8te, lan\u00e9 1848, bann pti plant\u00ebr lav\u00e9 pwin larjan po p\u00e8ye zot zouvri\u00e9. Bien s\u00fcr, lo d\u00e9kr\u00e9 labolisyon lav\u00e9 di t\u00e9 i doi v\u00e8rse in lindamnit\u00e9 po toute propri\u00e9t\u00e8r z\u00e9sklav. M\u00e9-soman, la loi t\u00e9 i organize lindamnizasyon la-arive rienk lo 30 avriy 1849. La-akorde 711,59 fran par l\u00e9sklav po shak maitr\u2019, m\u00e8m si l\u00e9t\u00e9 moins lo pri moyen in l\u00e9sklav<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.6716225035679373\" aria-label=\"Lan\u00e9 1847, n\u00e9na 46 092 z\u00e9sklav La R\u00e9nyon. Zot val\u00ebr total i f\u00e9 79 103 800 fran. La val\u00ebr moyen in l\u00e9sklav i f\u00e9 1 716. Minist\u00e8re de la marine et des colonies, Tableaux de population, de culture, de commerce et de navigation.\">&nbsp;<\/span> , l\u00e9t\u00e9 s\u00fcfizan po p\u00e8ye bann sal\u00e8r. Soman, la-arive tro tar : lo promi\u00e9 lakonte (33,88 fran par l\u00e9sklav) l\u00e9t\u00e9 v\u00e8rs\u00e9 rienk mois oktob 1849, lo r\u00e9stan rienk rantr\u2019 1850-1852<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.2942898224997421\" aria-label=\"Lindamnit\u00e9 po La R\u00e9nyon i f\u00e9 43 159 200 fran. L\u00e9 d\u00e9konpoz\u00e9 an-deu morso. Inn (2 055 200 fran) l\u00e9 v\u00e8rs\u00e9 an-larjan ; l\u2019ot (41 104 000 fran) c\u00e9 inn pansyon 5 %. La kantit\u00e9 z\u00e9sklav l\u00e9t\u00e9 \u00e9stim\u00e9 60 651, lindamnit\u00e9 par \u00e9sklav i f\u00e9 711,60 fran : 33,88 fran an-larjan, 677,71 fran an-kapital-rante.\">&nbsp;<\/span>.<\/p>\n<p>Parsk zot l\u00e9t\u00e9 i v\u00eb pa trava\u00efye po rien, in bonp\u00eb zafranshi la-kite bann dom\u00e8n s\u00fckri\u00e9. Mouvman-la la-toushe s\u00fcrtou bann pti propri\u00e9t\u00e8r, zot la-tonbe pov toudinkou.<\/p>\n<p>M\u00e9-soman, la strat\u00e9ji d\u00e9-s\u00e8rtin plant\u00ebr i \u00e9splike ossi akoz la kantit\u00e9 zangaj\u00e9 la-dimin\u00fc\u00e9 : zot la-d\u00e9sside shasse an-d\u00e9or zot dom\u00e8n bann trava\u00efy\u00ebr i raporte p\u00fc sinon\u00e7a tro pti p\u00eb. L\u00e9pok l\u00e9sklavaj, lo bann maitr\u2019 t\u00e9 oblij\u00e9 f\u00e9 vive zot z\u00e9sklav vi\u00eb sinon\u00e7a invalide\u2026 Apr\u00e9 labolisyon, zot t\u00e9 p\u00fc oblij\u00e9. Zot t\u00e9 i an-gaingne si zot t\u00e9 i ranplasse z\u00e9sklav par zangaj\u00e9 i sorte d\u00e9or.<\/p>\n<p>Lo tablo a-suive i r\u00e9z\u00fcme bann strat\u00e9ji bann plant\u00ebr la-ans\u00e8rve po la mind\u00ebv.<\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>Strat\u00e9ji bann plant\u00ebr<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>Kons\u00e9kanse<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>I ar\u00e8te toute<\/strong> : lo propri\u00e9t\u00e8r i anboshe pa son bann zansien z\u00e9sklav, i anboshe pa nonpl\u00fc trava\u00efy\u00ebr an-d\u00e9or<\/td>\n<td>Na p\u00fc d\u2019prod\u00fcksyon. Toudinkou, bann zafranshi na p\u00fc ni kaz ni manj\u00e9<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Latraksyon-rekr\u00fctman<\/strong> : lo plant\u00ebr i atire bann zafranshi d\u00e9mobiliz\u00e9 dessi son l\u00e9sploitasyon \u00e9pila i rekr\u00fcte trava\u00efy\u00ebr z\u00e9migr\u00e9<\/td>\n<td>Ogmantasyon la kantit\u00e9 trava\u00efy\u00ebr, lagrandisman lo dom\u00e8n<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><strong>Largaj-rekr\u00fctman<\/strong> : lo plant\u00ebr i largue son bann zansien z\u00e9sklav k\u2019i raporte p\u00fc, i ranplasse azot par trava\u00efy\u00ebr z\u00e9migr\u00e9<\/td>\n<td>La kantit\u00e9 trava\u00efy\u00ebr i r\u00e8ste par\u00e8y soman lo groupe i raporte pl\u00fcs<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>An-r\u00e9zon lo sossial konm la politik, t\u00e9 i gaingne pa kontin\u00fc\u00e9 lo salarya fors\u00e9 apr\u00e9 lan\u00e9 1851. Lan\u00e9 1852 apartir, gouv\u00e8rnman la-organize in r\u00e9jim trava\u00efy obligatoir po toute demoun lav\u00e9 pwin zot prop moyen po vive. La-m\u00e8te an-plasse in sist\u00e8m kontrol.<\/p>\n<ul>\n<li>Bann zouvri\u00e9 z\u00e9sploitasyon agrikol t\u00e9 oblij\u00e9 marshe \u00e8k in kontra langajman.<\/li>\n<li>L\u00e9zot, t\u00e9 i fo zot n\u00e9na in livr\u00e9 trava\u00efy.<\/li>\n<li>\u00c7at lav\u00e9 pwin bann papi\u00e9-la t\u00e9 i konsid\u00e8re azot konm vagabon.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Po dimin\u00fc\u00e9 lins\u00e9kurit\u00e9 p\u00fcblik \u00e8k la mandissit\u00e9, gouv\u00e8rnman la-aplike La R\u00e9nyon lo bann loi nasyonal kontr\u2019 lo vagabondaj, la-done lo mo-la in d\u00e9finisyon pl\u00fcs gran \u00e7at la Franse, konm\u00e7a i gaingne p\u00fcni pl\u00fcs for. Parlf\u00e8te, bann loi-la la-r\u00e8ste pratikman san r\u00e9z\u00fclta parsk ladministrasyon kolonial lav\u00e9 pwin moyen f\u00e9 aplik\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Pak\u00e9 z\u00e9migr\u00e9 i d\u00e9barke, lo salarya fors\u00e9 i d\u00e9vlope<\/strong><br \/>\nLan\u00e9 1815, lo <em>Congr\u00e8s de Vienne<\/em> lav\u00e9 d\u00e9sside lint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te z\u00e9sklav. Bien s\u00fcr lav\u00e9 inn tr\u00e8te an-missouk, soman \u00e7a la pa p\u00e8rm\u00e8te La R\u00e9nyon garde son m\u00e8m kantit\u00e9 z\u00e9sklav lav\u00e9 avan. Rantr\u2019 1830-1847, la kantit\u00e9 z\u00e9sklav la-tonbe depi 71 000 jiska 60 300. An-pl\u00fcs la mind\u00ebv-la t\u00e9 i vi\u00e9yi.<\/p>\n<p>Ala po ko\u00e7a, lan\u00e9 1828 apartir, ladministrasyon kolonial \u00e9pila bann plant\u00ebr la-organize transportasyon bann zangaj\u00e9 zindien \u00e8k shinoi. La \u00e9kri deu-troi t\u00e8ks ofissi\u00e8l po r\u00e8gle lo bann relasyon trava\u00efy. M\u00e9-soman, nouvo r\u00e9jim-la la pa d\u00e9vlop\u00e9. Lo bann zangaj\u00e9 la-r\u00e9volt\u00e9 parsk zot l\u00e9t\u00e9 tro \u00e9sploit\u00e9, konsid\u00e9r\u00e9 par\u00e8y bann z\u00e9sklav t\u00e9 kot\u00e9 zot. Ladministrasyon t\u00e9 oblij\u00e9 ranvoye azot dann zot p\u00e9i, \u00e9pila la-int\u00e8rdi nouvo rekr\u00fctman z\u00e9migr\u00e9.<\/p>\n<p>M\u00e9-soman, apr\u00e9 labolisyon, t\u00e9 indispansab rekomanse \u00e8k l\u00e9migrasyon. La-f\u00e9 bann loi po organize rekr\u00fctman, transpor, d\u00e9barkman bann zangaj\u00e9 La R\u00e9nyon, \u00e9pila zot r\u00e9partisyon rantr\u2019 plant\u00ebr\u2026 Bann zangaj\u00e9-la l\u00e9t\u00e9 salary\u00e9 volont\u00e8r, lav\u00e9 signe kontra trava\u00efy av\u00e8k in lanploy\u00ebr po in boute-tan (5 lan\u00e9). In morso zot sal\u00e8r t\u00e9 v\u00e8rs\u00e9 an-nat\u00fcre, l\u2019ot an-mon\u00e9.<\/p>\n<figure id=\"attachment_393\" aria-describedby=\"caption-attachment-393\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-les-sources-de-l-emigration-non-europeenne-a-la-reunion-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-393 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-les-sources-de-l-emigration-non-europeenne-a-la-reunion-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"562\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-les-sources-de-l-emigration-non-europeenne-a-la-reunion-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-les-sources-de-l-emigration-non-europeenne-a-la-reunion-web-300x211.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-1-les-sources-de-l-emigration-non-europeenne-a-la-reunion-web-768x540.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-393\" class=\"wp-caption-text\">Bann sourse l\u00e9migrasyon non-europ\u00e9en La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Promi\u00e9 d\u00e9b\u00fc, dann bann vo\u00efyaj z\u00e9migr\u00e9 nav\u00e9 pratikman rienk j\u00e8ne bononm vayan, apr\u00e9\u00e7a, ladminsitrasyon la-inpoze in pti kantit\u00e9 fanm. Lan\u00e9 1860, bann madanm t\u00e9 i repr\u00e9zante 20 % zangaj\u00e9 lav\u00e9 dann lil. An-gro, rantr\u2019 1849-1881, 150 000 trava\u00efy\u00ebr parla la-d\u00e9barke La R\u00e9nyon. Zot t\u00e9 i sorte s\u00fcrtou dann Linde, lav\u00e9 ossi t\u00e9 i sorte Lafrik, Madagaskar. Lan\u00e9 1881, lav\u00e9 46 450 trava\u00efy\u00ebr zangaj\u00e9, 20 % t\u00e9 Afrikin, 65,9 % t\u00e9 Zindien, 13,7 % Malgash, 0,4 % Shinoi.<\/p>\n<figure id=\"attachment_395\" aria-describedby=\"caption-attachment-395\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-les-sources-de-l-emigration-indienne-vers-la-reunionp-361-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-395 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-les-sources-de-l-emigration-indienne-vers-la-reunionp-361-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"876\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-les-sources-de-l-emigration-indienne-vers-la-reunionp-361-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-les-sources-de-l-emigration-indienne-vers-la-reunionp-361-web-274x300.jpg 274w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-2-les-sources-de-l-emigration-indienne-vers-la-reunionp-361-web-768x841.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-395\" class=\"wp-caption-text\">Bann sourse l\u00e9migrasyon indien i arive La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Toute z\u00e9migr\u00e9 ansanm, t\u00e9 i f\u00e9 30 % la pop\u00fclasyon d\u2019lil. Bann zangaj\u00e9 indien t\u00e9 i r\u00e9klame de-ri. Po nouri azot bann plant\u00ebr t\u00e9 oblij\u00e9 inporte de-ri an-kantit\u00e9. Jiska-l\u00e0, lav\u00e9 pa bezoin akoz bann z\u00e9sklav t\u00e9 oblij\u00e9 kontante \u00e7ak lo maitr\u2019 t\u00e9 i done azot. La baze zot manj\u00e9 l\u00e9t\u00e9 mayi zot m\u00e8m t\u00e9 i plante.<\/p>\n<p>T\u00e9 i renouv\u00e8le bann salary\u00e9 fors\u00e9 konm si lav\u00e9 inn ponpe aspiran-refoulan : bann plant\u00ebr t\u00e9 i rekr\u00fcte azot dann p\u00e9i d\u00e9or ; kan zot t\u00e9 fine \u00fcz\u00e9, t\u00e9 i ranvoye azot dann zot p\u00e9i, t\u00e9 i rekr\u00fcte d\u2019ot nouvo.<\/p>\n<h3>Kr\u00e9asyon la Bank La R\u00e9nyon<\/h3>\n<p>Pandan l\u00e9pok l\u00e9sklavaj, l\u00e9konomi marshan t\u00e9 pa inportan, bann z\u00e9sklav t\u00e9 pa pay\u00e9 an-mon\u00e9, bann plant\u00ebr lav\u00e9 pa bezoin dispoze zinportan kapital an-l\u00e9sp\u00e8sse.<\/p>\n<p>Parlf\u00e8te, po bien fonksyon\u00e9, lo nouvo l\u00e9konomi plantasyon, t\u00e9 i doi \u00e8te alimant\u00e9 an-kr\u00e9di, \u00e9pila dispoze in kantit\u00e9 la mon\u00e9 s\u00fcfizan. M\u00e9-soman, lan\u00e9 1848, lav\u00e9 pwin okinn bank La R\u00e9nyon. La Caisse d\u2019escompte l\u00e9t\u00e9 kr\u00e9\u00e9 lan\u00e9 1821 \u00e9pila likid\u00e9 lan\u00e9 1826. La <em>Caisse d\u2019escompte et de pr\u00eats<\/em> la-ranplasse a\u00e8l jiska la fin son laktivi\u00e9 lan\u00e9 1834. Po ranpli lo vide, Sarda-Garriga la-kr\u00e9e lo <em>Comptoir d\u2019escompte et de pr\u00eats de l\u2019\u00cele de La R\u00e9union<\/em> par in lar\u00e9t\u00e9 lo 16 avriy 1849. Bank-la la-f\u00e9 in trava\u00efy \u00e9fikasse, m\u00e9-soman son vie t\u00e9 kourte. Parlf\u00e8te, in loi 30 avriy 1849 la-komande ke dann shak koloni, i fonde in bank kolonial po \u00e9m\u00e8te la mon\u00e9, f\u00e9 lanprin \u00e8k l\u00e9skonte.<\/p>\n<p>Parlf\u00e8te, la loi 11 juli\u00e9 1851 la-kr\u00e9\u00e9 la <em>Banque coloniale de La R\u00e9union<\/em>, po ranplasse lo<em> Comptoir d\u2019escompte<\/em>. La BR l\u00e9t\u00e9 in bank kom\u00e8rsial. L\u00fc t\u00e9 i p\u00eb prande d\u00e9po, anpr\u00e8te bann kapital, pr\u00e8te ossi po in pti koupe d\u2019tan. L\u00fc lav\u00e9 son touss\u00e8l privil\u00e8j po l\u00e9mission biy\u00e9, m\u00e9-soman rienk po La R\u00e9nyon. La mon\u00e9-la l\u00e9t\u00e9 l\u00e9gal, i v\u00eb dire toute kr\u00e9ansi\u00e9, kissoi p\u00fcblik, kissoi priv\u00e9 t\u00e9 i doi aks\u00e8pte \u00e7a konm moyen po p\u00e9y\u00e9. Privil\u00e8j l\u00e9mission biy\u00e9 l\u00e9t\u00e9 in gro lavantaj, parsk i v\u00eb dire la BR i p\u00eb normalman f\u00e9 sorte toute larjan konm l\u00fc v\u00eb san f\u00e9 fasse d\u2019ot frais apark \u00e7at lo tiraj biy\u00e9. T\u00e9 i fo pa la bank i anprofite pouvoir-la, alorse la-int\u00e8rdi al\u00fc tire biy\u00e9 pl\u00fcs ke troi fois \u00e7at l\u00fc n\u00e9na dan la k\u00e8sse konm pi\u00e8sse m\u00e9talik.<\/p>\n<p>Po d\u00e9mar\u00e9, lav\u00e9 fikse la BR in kapital 3 000 000 fran. Po komanse ramasse kapital-la, lav\u00e9 pr\u00e9v\u00fc garde in p\u00eb dessi lindamnit\u00e9 771,59 fran bann zansien maitr\u2019 t\u00e9 i doi gagn\u00e9 po in l\u00e9sklav. Si lo total lindamnit\u00e9-la i d\u00e9passe 1 000 fran, nor\u00e9 done azot rienk 7\/8\u00e8m, lo restan va ans\u00e8rve po forme lo kapital la BR, \u00e9pila zot t\u00e9 i tonbe aksyon\u00e8r la bank.<\/p>\n<p>La bank la-rouv\u00e8r mois j\u00fcli\u00e9 1853. Kr\u00e9asyon-la la-\u00e9t\u00e9 vr\u00e9man inportan, parsk la-fassilite lo passaj depi l\u00e9konomi l\u00e9sklavajist, \u00e7at t\u00e9 i p\u00eb marshe av\u00e8k tr\u00e9-p\u00eb la mon\u00e9, jiska in l\u00e9konomi kapitalist, \u00e7at po bien d\u00e9vlop\u00e9, la bezoin in sist\u00e8m la bank kapab f\u00e9 kr\u00e9di bann zantrepriz, produi la mon\u00e9 an-kantit\u00e9 par rapor lo bann b\u00e9zoin la prod\u00fcksyon \u00e8k lo kom\u00e8rse.<\/p>\n<h3>Bann zaktivit\u00e9 \u00e9konomik akot\u00e9<\/h3>\n<h4>Bann zafranshi an-d\u00e9or lo dom\u00e8n<\/h4>\n<p>Dapr\u00e9 in lank\u00e8te komand\u00e9 par bann plant\u00ebr komansman lan\u00e9 1848, la pop\u00fclasyon bann z\u00e9sklav t\u00e9 i trava\u00efye dann l\u00e9sploitasyon av\u00e8k pl\u00fcs 10 z\u00e9klav, t\u00e9 i monte jiska 48 698 moun : 53 % bononm, 25,8 % fanm, 21,2 % zanfan<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.8075412732993414\" aria-label=\"Patu de Rosemont, Rapport au Comice agricole de Sainte-Suzanne sur la question concernant le travail des affranchis, 1854.\">&nbsp;<\/span>. Ko\u00e7a bann demoun-la l\u00e9 devn\u00fc apr\u00e9 Labolisyon ? L\u00e9 inpossib kon\u00e8te \u00e9gzakteman parsk na pwin statistik dessi zot, l\u00e9 normal akoz lan\u00e9 1848 apartir, lav\u00e9 rienk demoun lib.<\/p>\n<p>L\u00e9 s\u00fcr zot lins\u00e8rsyon \u00e9konomik t\u00e9 maliz\u00e9. Parlf\u00e8te, si bann propri\u00e9t\u00e8r z\u00e9sklav l\u00e9t\u00e9 bien indamniz\u00e9, bann zafranshi, tank azot, la pa gaingne rien. T\u00e9 i p\u00eb pa tourne otroman. Non s\u00eblman i voi pa dessi k\u00e8l baz nor\u00e9 kalk\u00fcle in lindamit\u00e9 \u00e9pila s\u00fcrtou si lav\u00e9 done azot in pti morso la t\u00e8r, in pti mon\u00e9, zot nor\u00e9 gaingne zot vie \u00e8k \u00e7a, zot nor\u00e9 \u00e9t\u00e9 ind\u00e9pandan. Alorse, san la mind\u00ebv, l\u00e9konomi plantasyon nor\u00e9 tonb\u00e9, m\u00e8m po in p\u00eb d\u2019tan, \u00e7a nor\u00e9 prive la m\u00e9tropole do-s\u00fck, nor\u00e9 r\u00fcine bann plant\u00ebr.<\/p>\n<p>In s\u00e8rtin kantit\u00e9 bann zafranshi la-kite bann dom\u00e8n po al\u00e9 vavangu\u00e9 dann l\u00e9-O, ou\u00e7a depi la fin 18\u00e8m si\u00e8k bann pti groupe Pti-Blan, lav\u00e9 komanse r\u00e9st\u00e9. Konm banna, bann zafranshi la-vn\u00fc s\u00e9dant\u00e8r, \u00e9pila la-m\u00e8te an-plasse in l\u00e9konomi j\u00fcst po vive, baz\u00e9 dessi la k\u00eby\u00e8te, \u00e8k deu-troi zaktvit\u00e9 agrikol sinp.<\/p>\n<p>In p\u00eb d\u2019zafranshi la-gaingne ins\u00e8re azot konm man\u00ebv dann bann pl\u00fcs gran ville la kote. D\u2019ot l\u00e9t\u00e9 anbosh\u00e9 par bann <em>Libres de couleur<\/em> lav\u00e9 rante agrik\u00fclt\u00ebr depi avan labolisyon. Parlf\u00e8te, 5 865 z\u00e9sklav l\u00e9t\u00e9 afranshi rantr\u2019 1830-1847. Anparmi, 299\u00a0k\u00fcltivat\u00ebr lav\u00e9 t\u00e9rin \u00e8k z\u00e9sklav po trava\u00efye dessi.<\/p>\n<p>M\u00e9-soman in bonp\u00e9 la pa gaingne r\u00e9-ins\u00e8re azot po vr\u00e9man dann nouvo sossi\u00e9t\u00e9-la. Po vive, deu-troi fanm t\u00e9 oblij\u00e9 vande zot kor. Bann zanfan, gramoun, \u00e7at lav\u00e9 f\u00e9 laksidan dann trava\u00efy, la-tonbe dann in sous-prol\u00e9taria dann maliz\u00e9 an-p\u00e9rif\u00e9ri bann karti\u00e9. Kan promi\u00e9 lospisse Sin-Dni la-rouv\u00e8r lan\u00e9 1850, bann malade, zinvalide, vi\u00eb moun t\u00e9 i sorte partou la-d\u00e9boul\u00e9<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.10097823210500745\" aria-label=\"Dr Az\u00e9ma, Histoire de la ville de Saint-Denis de 1815 \u00e0 1870, p. 102.\">&nbsp;<\/span>. Bonp\u00e9 l\u00e9pid\u00e9mi la-f\u00e9 d\u00e9ga anparmi bann demoun-la.<\/p>\n<h4>L\u00e9m\u00e8rjanse bann pti propri\u00e9t\u00e8r indien<\/h4>\n<p>Okontr\u00e8r bann z\u00e9sklav ke t\u00e9 pa p\u00e9y\u00e9 \u00e8k la mon\u00e9, \u00e9pila t\u00e9 i p\u00eb pa poss\u00e8de rien, bann zangaj\u00e9 t\u00e9 i toushe inn p\u00e8ye zot t\u00e9 i gaingne d\u00e9panse konm zot i v\u00eb.<\/p>\n<p>Bann dok\u00fcman ofissi\u00e8l zan\u00e9 1860 i amontre bann zangaj\u00e9 indien lav\u00e9 bann pti propri\u00e9t\u00e9 fonsi\u00e9. Souvand\u00e9foi, l\u00e9t\u00e9 t\u00e9rin indivizib av\u00e8k pl\u00fczir propri\u00e9t\u00e8r. An-j\u00e9n\u00e9ral, bann zangaj\u00e9 t\u00e9 i gaingne ash\u00e8te \u00e7a \u00e8k z\u00e9konomi zot t\u00e9 i f\u00e9 dessi zot p\u00e8ye. \u00c9pila, kan zot kontra t\u00e9 fini, na d\u00e9-s\u00e8rtin t\u00e9 i shoizi ossi r\u00e8ste La R\u00e9nyon, instale azot an-kolonaj parti\u00e8r dessi inn-deu morso la t\u00e8r. L\u00e9t\u00e9 konm in m\u00e9t\u00e9yaj, lo kolon i doi produire \u00e7ak lo propri\u00e9t\u00e8r i komande, pl\u00fcs souvan l\u00e9t\u00e9 kane.<\/p>\n<p>Lo kolon l\u00e9t\u00e9 lib dispoze in pti l\u00e9spasse po bati son kaz, k\u00fcltive deu-troi plante po manj\u00e9, soingne volay, koshon. La vante bann produi-la t\u00e9 i raporte al\u00fc in mon\u00e9. Konm\u00e7a m\u00e8m in pti kat\u00e9gori zagrik\u00fclt\u00ebr-bazardi\u00e9 la-mont\u00e9 f\u00fcram\u00e9zir.<\/p>\n<h4>Logmantasyon l\u00e9konomi marshan, l\u00e9m\u00e8rjanse lo pti kom\u00e8rse<\/h4>\n<p>L\u00e9pok l\u00e9sklavaj, l\u00e9konomi marshan t\u00e9 pa kouran parsk bann z\u00e9sklav t\u00e9 pa p\u00e9y\u00e9 an-mon\u00e9, la demande l\u00e9t\u00e9 bien f\u00e8b dessi lo marsh\u00e9 lokal. Lav\u00e9 rienk lo gran kom\u00e8rse l\u00e9t\u00e9 inportan, \u00e7a t\u00e9 i kons\u00e8rne s\u00fcrtou zinportasyon\u00a0do-s\u00fck.<\/p>\n<p>Av\u00e8k langajism toute i shanje : bann zangaj\u00e9 i toushe inn p\u00e8ye k\u2019i vien ogmante la demande demoun kapab p\u00e9y\u00e9 dessi lo marsh\u00e9 lokal. Bien s\u00fcr, marsh\u00e9-la l\u00e9t\u00e9 pa bien gran, akoz lan\u00e9 1859 La R\u00e9nyon n\u00e9na rienk 65 000 zangaj\u00e9. M\u00e9-soman l\u00e9t\u00e9 s\u00fcfizan po rale nouvo zimigran i sorte Goujarat (Linde) \u00e8k la Shine.<\/p>\n<figure id=\"attachment_397\" aria-describedby=\"caption-attachment-397\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-source-de-l-emigration-libre-indienne9-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-397 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-source-de-l-emigration-libre-indienne9-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"640\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-source-de-l-emigration-libre-indienne9-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-source-de-l-emigration-libre-indienne9-web-300x240.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-3-source-de-l-emigration-libre-indienne9-web-768x614.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-397\" class=\"wp-caption-text\">Bann sourse l\u00e9migrasyon indien lib<\/figcaption><\/figure>\n<figure id=\"attachment_399\" aria-describedby=\"caption-attachment-399\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-foyers-de-l-emigration-chinoise-vers-la-reunion-web.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-399 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-foyers-de-l-emigration-chinoise-vers-la-reunion-web.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"908\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-foyers-de-l-emigration-chinoise-vers-la-reunion-web.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-foyers-de-l-emigration-chinoise-vers-la-reunion-web-264x300.jpg 264w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ill-4-foyers-de-l-emigration-chinoise-vers-la-reunion-web-768x872.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-399\" class=\"wp-caption-text\">Bann sourse l\u00e9migrasyon shinoi i arive La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Zot la-komanse ariv\u00e9 rantr\u2019 1850-1860. L\u00e9t\u00e9 pa zangaj\u00e9 am\u00e9n\u00e9 par bann plant\u00ebr, l\u00e9t\u00e9 demoun t\u00e9 i vien La R\u00e9nyon par zot m\u00e8m trava\u00efye konm kom\u00e8rsan.<br \/>\nLo gro zot kliant\u00e8l l\u00e9t\u00e9 bann zangaj\u00e9. Bann kom\u00e8rsan shinoi t\u00e9 i vande s\u00fcrtou produi po manj\u00e9, bann kom\u00e8rsan indien l\u00e9t\u00e9 \u00e9sp\u00e9ssialist la toile \u00e8k zartik kinka\u00efyri. Dann toul\u00e9ka, l\u00e9t\u00e9 pti-pti kom\u00e8rse. Av\u00e8k \u00e7a, lo bann pti kom\u00e8rsan t\u00e9 i p\u00eb j\u00fcst vive, t\u00e9 i f\u00e9 pa b\u00e9n\u00e9fisse.<\/p>\n<h3>Logmantasyon l\u00e9konomi plantasyon \u00e9pila lo mank manj\u00e9<\/h3>\n<p>I romarke logmantasyon l\u00e9konomi do-s\u00fck dann bann statistik. Lo tablo a-suive i amontre lagrandisman la s\u00fcrfasse bann t\u00e9rin kane, logmantasyon la kantit\u00e9 trava\u00efy\u00ebr \u00e9pila la prod\u00fcksyon do-s\u00fck.<\/p>\n<table style=\"height: 103px;\" width=\"729\">\n<tbody>\n<tr>\n<td><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>S\u00fcrfasse \u00e8k kane (ha)<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>Kantit\u00e9 trava\u00efy\u00ebr\u00a0\u00a0<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>Prod\u00fcksyon do-s\u00fck (tone)<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1853<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">39 922<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">45 675<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">37 794<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1859<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">64 207<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">70 457<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">61 978<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p style=\"text-align: center;\"><em>HO Hai Quang, Histoire \u00e9conomique de l\u2019\u00eele de La R\u00e9union (1849-1881), p. 115.<\/em><\/p>\n<p>M\u00e8m tan, bann s\u00fcrfasse po prod\u00fcksyon bann vivr\u2019 i r\u00e8ste par\u00e8y, konm i voi pl\u00fcs an-ba.<\/p>\n<table style=\"height: 70px;\" width=\"512\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"text-align: center;\"><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1852<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1853<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1854<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1855<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1856<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>1857<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td style=\"text-align: center;\"><strong>Vivr&#8217;<\/strong><\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">33 831<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">32 209<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">34 107<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">31 038<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">34 120<\/td>\n<td style=\"text-align: center;\">23 137<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><em style=\"font-size: revert; color: initial;\">Minist\u00e8re de la marine et des colonies, Tableaux de population, de culture, de commerce et de navigation, diff\u00e9rentes ann\u00e9es<\/em><\/p>\n<p>Konm la kantit\u00e9 boush-a-nourir i ogmante pl\u00fczanpl\u00fcs \u00e8k lariv\u00e9 bann nouvo zangaj\u00e9 (la pop\u00fclasyon i sava depi 100 000 zabitan lan\u00e9 1850 jiska 178 000 lan\u00e9 1860) i manke produi po manj\u00e9, alorse bann prix i grinpe, i grinpe.<\/p>\n<p>La R\u00e9nyon, lontan \u00ab <em>grenier des Mascareignes<\/em> \u00bb, \u00e9pila t\u00e9 i \u00e9sporte bann vivr\u2019, i komanse inporte pl\u00fczanpl\u00fcs. Rantr\u2019 1840-1849, la moy\u00e8ne bann zinportasyon l\u00e9t\u00e9 15,7 million d\u2019fran par lan\u00e9. I arive 42, 6 lan\u00e9 1859, dizon la pr\u00e8sk tripl\u00e9 an 10 zan.<\/p>\n<p>De-ri t\u00e9 i sorte Linde, poisson sal\u00e9, Ter-N\u00ebv, bann l\u00e9g\u00fcme s\u00e8k \u00e8k la viann Madagaskar. Lan\u00e9 1857, La R\u00e9nyon la-\u00e9vite j\u00fcst-j\u00fcst la diz\u00e8te par lintrod\u00fcksyon an-franshiz lo grin nouriss\u00ebr, \u00e8k de-ri malgash asht\u00e9 o-prix for. Gouv\u00e8rnman la-tire lesson bann probl\u00e8m-la, l\u00fc la-prande bann mez\u00fcr po ankouraje la prod\u00fcksyon d\u2019vivr\u2019.<\/p>\n<h3>Po fini<\/h3>\n<p>1 \u2013 J\u00fcst avan Labolisyon l\u00e9sklavaj, inn kriz la mind\u00ebv i toushe l\u00e9konomi do-s\u00fck. Labolisyon l\u00e9sklavaj la-agrave la sit\u00fcasyon promi\u00e9 d\u00e9b\u00fc, la-done ossi bann plant\u00ebr lav\u00e9 moyen, la possibilit\u00e9 largue zot bann z\u00e9sklav inprod\u00fcktif po ranplasse azot par zangaj\u00e9 valide \u00e9pila j\u00e8ne, t\u00e9 i sorte s\u00fcrtou Linde \u00e8k Lafrik.<\/p>\n<p>2 \u2013 Langajism analis\u00e9 konm in r\u00e9jim salarya fors\u00e9 la ranplasse l\u00e9sklavaj, konm sist\u00e8m \u00e9konomik. Lan\u00e9 1882 apartir, langajism i dispar\u00e9 f\u00fcramezir, l\u00e9 ranplass\u00e9 par deu mode prod\u00fcksyon : d\u2019in kot\u00e9 lo kolonaj (<em>colonat partiaire<\/em>) dann lagrik\u00fcltir, d\u2019in ot kot\u00e9 lo salarya lib.<\/p>\n<p>3 \u2013 A-kot\u00e9 d\u2019\u00e7a, an-p\u00e9rif\u00e9ri \u00e9pila an-gat\u00fcr l\u00e9konomi plantasyon, i voi ariv\u00e9 in pti kom\u00e8rse-d\u00e9ta\u00efy (dan la min bann Shinoi \u00e8k bann Zindo-M\u00fczilman), \u00e9pila ossi in pti-pti propri\u00e9t\u00e9 fonsi\u00e9. Dessi baze-la i arive inn kat\u00e9gori zagrik\u00fclt\u00ebr-bazardi\u00e9, ke va d\u00e9vlop\u00e9 apr\u00e9 lan\u00e9 1882 \u00e8k logmantasyon lo kolonaj.<\/p>\n<p>4 &#8211; Depi 1852 jiska 1960, bann l\u00fczini\u00e9 pl\u00fcs rish la-gaingne agrandi zot dom\u00e8n, mod\u00e8rnize azot, Parlf\u00e8te la prod\u00fcksyon do-s\u00fck i ogmante. Inn shanse, lo prix do-s\u00fck t\u00e9 i monte. Po zot, c\u00e9 la<em> Belle-\u00c9poque<\/em> ;<\/p>\n<p>5 \u2013 Tandisk la rish\u00e8sse i antasse in kot\u00e9 la sossi\u00e9t\u00e9, l\u2019ot kot\u00e9 bann zangaj\u00e9 \u00e8k bann zafranshi la pa gaingne rante dann l\u00e9konomi plantasyon t\u00e9 i vive dan la miz\u00e8r. C\u00e9 in croissance excluante. Parlf\u00e8te, lo Gouv\u00e8rn\u00ebr Darricau i romarke :<br \/>\n\u00ab Partou mwin l\u00e9t\u00e9 frap\u00e9 par in sit\u00fcasyon la bien toushe amwin : a-kot\u00e9 b\u00e8l-b\u00e8l k\u00fcltir, a-kot\u00e9 prod\u00fcksyon pl\u00fcs grandioz, i trouve lo mank lo pl\u00fcs triste ; la rish\u00e8sse dan la min in pti kantit\u00e9, moins ke moins po la pl\u00fcs gran kantit\u00e9 demoun<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.3878769061716143\" aria-label=\"Antoine Roussin, Album de La R\u00e9union, t. 1, p. 43.\">&nbsp;<\/span> \u00bb.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":14788,"parent":8717,"menu_order":0,"template":"","class_list":["post-14787","documentaire","type-documentaire","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/14787","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/types\/documentaire"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/8717"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media\/14788"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14787"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}