{"id":15077,"date":"2025-10-10T14:44:49","date_gmt":"2025-10-10T10:44:49","guid":{"rendered":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/?post_type=documentaire&#038;p=15077"},"modified":"2025-11-27T11:24:18","modified_gmt":"2025-11-27T07:24:18","slug":"langajism-indien-la-renyon-dann-19em-siek","status":"publish","type":"documentaire","link":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/labolisyon\/apre-labolisyon\/langajism-indien-la-renyon-dann-19em-siek\/","title":{"rendered":"Langajism indien La R\u00e9nyon dann 19\u00e8m si\u00e8k"},"content":{"rendered":"<h2>Langajism c\u00e9 lo sist\u00e8m trava\u00efy i ranplasse l\u00e9sklavaj dann bann koloni \u00e9sklavajist ou\u00e7a po lorganizasyon la prod\u00fcksyon la bezoin in gran kantit\u00e9 z\u00e9sklav. C\u00e9 in \u00ab trava\u00efy kontrin \u00bb malgr\u00e9 lo bann trava\u00efy\u00ebr l\u00e9 lib dovan la loi.<\/h2>\n<div style=\"width: 525px;\" class=\"wp-video\"><!--[if lt IE 9]><script>document.createElement('video');<\/script><![endif]-->\n<video class=\"wp-video-shortcode\" id=\"video-15077-1\" width=\"525\" height=\"295\" poster=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/poster_marimoutou2.jpg\" preload=\"metadata\" controls=\"controls\"><source type=\"video\/mp4\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Michele-MARIMOUTOU-LEngagisme-Indien-CREOLE_1.mp4?_=1\" \/><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Michele-MARIMOUTOU-LEngagisme-Indien-CREOLE_1.mp4\">https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Michele-MARIMOUTOU-LEngagisme-Indien-CREOLE_1.mp4<\/a><\/video><\/div>\n<p>La R\u00e9nyon, 18\u00e8m si\u00e8k apartir, la <em>Compagnie des Indes<\/em> i f\u00e9 vnir trava\u00efy\u00ebr angaj\u00e9 i sorte Linde parsk i manke la mind\u00ebv \u00ebrop\u00e9in. M\u00e9soman, c\u00e9 akoz lariv\u00e9 do-s\u00fck dann 19\u00e8m si\u00e8k la-d\u00e9vlope lo rekr\u00fctman trava\u00efy kontrin-la par bann zangaj\u00e9. Dessi in kantit\u00e9 lariv\u00e9 200 000 moun parl\u00e0, pl\u00fcs ke 70 % i sorte sou-kontinan indien. Donk, lo vir\u00e9-tourn\u00e9 lo flo lariv\u00e9 bann Zindien i done la kadans langajism La R\u00e9nyon.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1818\" aria-describedby=\"caption-attachment-1818\" style=\"width: 1493px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/labolisyon\/apre-labolisyon\/langajism-indien-la-renyon-dann-19em-siek\/1990-111-2\/\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1818 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1.jpg\" alt=\"\" width=\"1493\" height=\"1500\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1.jpg 1493w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1-768x772.jpg 768w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1-1019x1024.jpg 1019w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-111-1-100x100.jpg 100w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1818\" class=\"wp-caption-text\">Karte i sorte dann <em>Tableau G\u00e9ographique et Statistique des Professions fran\u00e7aises orientales.<\/em> Baudoin fr\u00e8res. 19\u00e8m si\u00e8k. L\u00e9stanpe.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>La-am\u00e8ne bann zangaj\u00e9 indien La R\u00e9nyon en troi l\u00e9pok dif\u00e8ran par rapor landroi lo rekr\u00fctman, \u00e9pila si l\u00e9 pa loin l\u00e9pok l\u00e9sklavaj. Lo promi\u00e9 vague migrasyon, pl\u00fcto f\u00e8b, i arive kan i ans\u00e8rve ankor l\u00e9sklavaj po la prod\u00fcksyon dann lil ; lo deuzi\u00e8m i \u00e9spasse apr\u00e9 labolisyon l\u00e9sklavaj, lo troizi\u00e8m c\u00e9 lan\u00e9 1859, kan i int\u00e8rdi langajism afrikin.<br \/>\nAn-toute, i di la f\u00e9 rante 117 813<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.4193482062073709\" aria-label=\"Selon Scherer A. dans Histoire de la R\u00e9union, Que sais-je ? PUF, 1980, p. 74. M\u00e9-soman, i p\u00eb pa v\u00e9rifi\u00e9 shif-la.\">&nbsp;<\/span> zangaj\u00e9 indien La R\u00e9nyon, m\u00e9soman kantit\u00e9-la l\u00e9 en-dsou parsk i konte bann zanfan moins dix an \u00e8k bann pti baba konm in moiti\u00e9 sinon\u00e7a konm in kart demoun. Tank nora pwin la list bann bato la-transporte bann Zindien La R\u00e9nyon, i gaingnera pa kon\u00e9t lo vr\u00e9 kantit\u00e9 bann trava\u00efy\u00ebr angaj\u00e9-la.<\/p>\n<p>Lan\u00e9 1815, l\u00e8rk Langlet\u00e8r i rande la Franse son lil, bann plant\u00ebr i inki\u00e8te akoz in lanonse konm dekoi i sava rande pl\u00fcs d\u00fcr lint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te bann Noir lan\u00e9 1817. Zot i sh\u00e8rshe bann sol\u00fcsyon par rapor lo problinm la mind\u00ebv l\u00e9 riskab ariv\u00e9, malgr\u00e9 n\u00e9na la tr\u00e8te an-missouk<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.3069767498475987\" aria-label=\"Rantr\u2019 30 000-50 000 moun dapr\u00e9 lo bann sours.\">&nbsp;<\/span> \u00e9k bann tiktak po f\u00e9 r\u00e8ste banna dann l\u00e9sklavaj<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.16352954763747063\" aria-label=\" A\u00efssaoui M., l\u2019Affaire Furcy ; Marimoutou Oberl\u00e9 M. \u00ab L\u2019esclavisation des Libres de couleur au XIXe si\u00e8cle : le cas de l\u2019Indien Isidore \u00bb dann Histoire de la justice, La Documentation fran\u00e7aise, 2020.\">&nbsp;<\/span>. Akoz k\u00fcltir la kane i d\u00e9vlope, par linissiativ Charles Desbassayns, la bezoin in takon la mind\u00ebv fassil po kontrol\u00e9.<br \/>\nParlf\u00e8te, lan\u00e9 1826 apartir, bann kolon n\u00e9na in rel\u00e9 gabi\u00e9 dann Linde ; lo 12 mars 1826, Eug\u00e8ne Panon Desbassayns de Richemont, pti-zanfan Ombline Panon Desbassayns, i arive Pondish\u00e9ri konm <em>Commissaire de la Marine et Administrateur des Etablissements fran\u00e7ais<\/em> dann Linde ; lo 18 juin 1826 apartir jiska lo 2 oute 1828, l\u00fc l\u00e9 nom\u00e9 Gouv\u00e8rn\u00ebr Pondish\u00e9ri.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1871\" aria-describedby=\"caption-attachment-1871\" style=\"width: 312px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Eug\u00e8ne-Desbassayns.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1871 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Eug\u00e8ne-Desbassayns.jpg\" alt=\"\" width=\"312\" height=\"408\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Eug\u00e8ne-Desbassayns.jpg 312w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/Eug\u00e8ne-Desbassayns-229x300.jpg 229w\" sizes=\"auto, (max-width: 312px) 100vw, 312px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1871\" class=\"wp-caption-text\">Eug\u00e8ne Panon Desbassayns Comte de Richement (28 mars 1800 &#8211; 26 juin 1859). D\u00e9tay <em>Arbre g\u00e9n\u00e9alogique de la famille Desbassayns<\/em>. J\u00e9han de Vill\u00e8le. Akoir\u00e8l, kr\u00e9yon noir. Lan\u00e9 1989.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>Lan\u00e9 1826, i akorde fassilit\u00e9 bann \u00ab dom\u00e9stik indien \u00bb i d\u00e9barke dann lil, av\u00e8k lo kontrol in maitr\u2019<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.4702517075754251\" aria-label=\"Dapr\u00e9 lar\u00e9t\u00e9 lokal 18 janvi\u00e9 1826, zot l\u00e9 oblij\u00e9 trava\u00efye po in moun i abite dann lil, \u00e9pila ce moun-la i angaje p\u00e8ye lo bann frais po ranvoye azot si i fo. C\u00e9 in bann langajman d\u00e9guiz\u00e9.\">&nbsp;<\/span>. Mois d\u00e9ssanm 1827, apr\u00e9 lo deuzi\u00e8m loi abolisyonist 27 avriy 1847, ast\u00ebr lo nouvo domande i kons\u00e8rne zangaj\u00e9.<\/p>\n<p><figure id=\"attachment_1740\" aria-describedby=\"caption-attachment-1740\" style=\"width: 493px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/98FI10-indiens-et-indiennes.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1740 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/98FI10-indiens-et-indiennes.jpg\" alt=\"\" width=\"493\" height=\"600\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/98FI10-indiens-et-indiennes.jpg 493w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/98FI10-indiens-et-indiennes-247x300.jpg 247w\" sizes=\"auto, (max-width: 493px) 100vw, 493px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1740\" class=\"wp-caption-text\">Indienne, Tom-Jones, indiens [Autres personnages sans l\u00e9gende]. Jean-Baptiste Louis Dumas. <br \/>Rantr\u2019 1827 \u00e8k 1830. Lakoir\u00e8l.<br \/>Kol\u00e8ksyon Zarchiv D\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>Lan\u00e9 1828, rantr\u2019 mois d\u2019avriy-juin parla<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.09293364730137332\" aria-label=\"Juin dapr\u00e9 Lacpatia F., Les Indiens de La R\u00e9union, 3 tome, 1\u00e8 l\u00e9disyon lan\u00e9 1983.\">&nbsp;<\/span> 15 promi\u00e9 \u00ab zangaj\u00e9 do-s\u00fck \u00bb<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.3778323094597287\" aria-label=\"Titr\u2019 mon livr\u2019 p\u00fcbli\u00e9 zan\u00e9 1986, 1989, 1998, Les engag\u00e9s du sucre.\">&nbsp;<\/span> ofissi\u00e8l po lo 19\u00e8m si\u00e8k i d\u00e9barke. Zot i arive dessi lo go\u00e9l\u00e8te <em>La Turquoise<\/em>, lav\u00e9 kite Yanaon lo 16 mars 1828, in pti t\u00e9ritoir frans\u00e9 dessi la kote Koromand\u00e8l, s\u00e9r\u00e9 dann mili\u00eb Linde britanik.<br \/>\nBann trava\u00efy\u00ebr-la i arive av\u00e8k la kondisyon demoun lib, par rapor lo r\u00e9ste la mind\u00ebv c\u00e9 s\u00fcrtou bann z\u00e9sklav. \u00c7a, jiska 20\u00a0d\u00e9ssanm 1848.<br \/>\nIn p\u00eb dok\u00fcman i p\u00e8rm\u00e8te bien kon\u00e8te k\u00e9l kot\u00e9 bann Zindien i sorte malgr\u00e9 po la pl\u00fcpar<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.33840395153964287\" aria-label=\"Lan\u00e8ks 1-B dann GOVINDIN S.S., Les engag\u00e9s indiens, Ile de La R\u00e9union-XIXe si\u00e8cle, Azal\u00e9es \u00e9ditions, lan\u00e9 1994, p. 151.\">&nbsp;<\/span> i konsid\u00e8re Yanaon konm zot landroi n\u00e9ssans \u00ab natif Yanaon \u00bb. I di zot c\u00e9 \u00ab la kaste T\u00e9linga \u00bb konm SOUBA VENCADOU, laj 35 an lan\u00e9 1830, sinon\u00e7a \u00ab la kaste Paria \u00bb, konm BANLA VINCADOU, laj 26 an, kan li arive lan\u00e9 1830 dessi bato <em>La Pallas<\/em>.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1771\" aria-describedby=\"caption-attachment-1771\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-8-FI-30-groupe-dIndiens-dans-les-ann\u00e9es-1860-album-de-C-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1771 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-8-FI-30-groupe-dIndiens-dans-les-ann\u00e9es-1860-album-de-C-1.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"476\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-8-FI-30-groupe-dIndiens-dans-les-ann\u00e9es-1860-album-de-C-1.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-8-FI-30-groupe-dIndiens-dans-les-ann\u00e9es-1860-album-de-C-1-300x179.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-8-FI-30-groupe-dIndiens-dans-les-ann\u00e9es-1860-album-de-C-1-768x457.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1771\" class=\"wp-caption-text\">Groupe d&#8217;Indiens dans les ann\u00e9es 1860. Dann <em>Album de Caroline Viard<\/em>. Lan\u00e9 1860. Foto.<br \/>Kol\u00e8ksyon Zarchiv D\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>C\u00e9 akoz lo mank larjan demoun la-sorte la kote Lorissa \u00e8k p\u00e9i T\u00e9l\u00e9gu. Dapr\u00e9 Pito\u00ebff<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.07482755483904513\" aria-label=\"PITO\u00cbFF P., \u00ab Yanaon et les engag\u00e9s de La R\u00e9union : trois exp\u00e9riences d\u2019\u00e9migration au XIXe si\u00e8cle \u00bb dann Les relations historiques et culturelles entre la France et l\u2019Inde XVIIe-XXe si\u00e8cles, lan\u00e9 1986, t.II, p. 228.\">&nbsp;<\/span>, anparmi bann Zindien anbark\u00e9 depi 1828 jiska 7 oute 1829, 197 l\u00e9 paria, 27 l\u00e9 m\u00fczilman, 13 l\u00e9 tisran, 13 l\u00e9 k\u00fcltivat\u00ebr, 5 l\u00e9 p\u00e9sh\u00ebr.<br \/>\nParlf\u00e8te bann kondisyon langajman konm i pr\u00e9zante azot, i rale azot : bann trava\u00efy\u00ebr-la n\u00e9na in kontra i prand mod\u00e9l dessi \u00e7at la <em>Compagnie des Indes<\/em> t\u00e9 i ans\u00e8rve dann 18\u00e8m si\u00e8k, po f\u00e9 vnir bann zouvri\u00e9 \u00e9sp\u00e9ssializ\u00e9 lav\u00e9 bezoin po f\u00e9 batiman \u00e8k l\u00e9kipman.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1768\" aria-describedby=\"caption-attachment-1768\" style=\"width: 700px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2013-370_1-travaux-executes-au-port-de-saint-pierre.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1768 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2013-370_1-travaux-executes-au-port-de-saint-pierre.jpg\" alt=\"\" width=\"700\" height=\"479\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2013-370_1-travaux-executes-au-port-de-saint-pierre.jpg 700w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2013-370_1-travaux-executes-au-port-de-saint-pierre-300x205.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1768\" class=\"wp-caption-text\">Travaux ex\u00e9cut\u00e9s au port de Saint-Pierre (\u00eele de la R\u00e9union). Biou, grav\u00ebr ; Maurand, grav\u00ebr ; M. Roussin, d\u00e9ssinat\u00ebr. Dann <em>Le Monde Illustr\u00e9<\/em>. Lan\u00e9 1861. L\u00e9stanpe.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le. Fon Michel Pol\u00e9nyk<\/figcaption><\/figure>\n<p>I tonbe dakor po in kontra 3-zan av\u00e8k in sal\u00e8r 7 roupi (10 fran) par mois, anpl\u00fcs lo lojman \u00e8k lo manj\u00e9. L\u00e8rk zot i angaje dann Linde, i done azot in lavans 3 mois sal\u00e8r. Par lo sist\u00e8m d\u00e9l\u00e9gasyon i v\u00e8rse zot famiy in morso bann sal\u00e9r zot i gaingne dann Bourbon. Anpl\u00fcs ke \u00e7a, langajist i doi p\u00e8ye zot transpor al\u00e9-retour rantr\u2019 Yanaon \u00e8k Bourbon.<br \/>\nSurplasse, bann Zindien na lo droi pratike zot rolijion \u00e8k zot kout\u00fcm konm br\u00fcle zot mor. Dokt\u00ebr Morizot, lofissi\u00e9 la sant\u00e9 karti\u00e9 Sin-Pol rantr\u2019 1832-1838, i \u00e9kri dann son t\u00e8z : \u00ab na pwin lontan zot t\u00e9 i br\u00fcle ankor zot mor dann bann landroi d\u00e9ssid\u00e9 par bann zotorit\u00e9, pl\u00fcto loin la ville\u2026 \u00bb<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.823745727058707\" aria-label=\"MORIZOTJ., Consid\u00e9rations historiques et m\u00e9dicales sur l\u2019\u00e9tat de l\u2019esclavage \u00e0 l\u2019\u00eele Bourbon (Afrique), t\u00e8z pr\u00e9zant\u00e9 la fak\u00fclt\u00e9 m\u00e9dsine Montpellier, 25 j\u00fcli\u00e9 1838, r\u00e9-\u00e9disyon Orphie, La R\u00e9nyon, lan\u00e9 2017, p. 27.\">&nbsp;<\/span>. Ondir\u00e9 labit\u00fcde-la la fan\u00e9 apr\u00e9, la-ranplasse par lant\u00e8rman.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1746\" aria-describedby=\"caption-attachment-1746\" style=\"width: 664px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-125-fete-des-travailleurs-indiens.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1746 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-125-fete-des-travailleurs-indiens.jpg\" alt=\"\" width=\"664\" height=\"429\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-125-fete-des-travailleurs-indiens.jpg 664w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1990-125-fete-des-travailleurs-indiens-300x194.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 664px) 100vw, 664px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1746\" class=\"wp-caption-text\">F\u00eate des travailleurs indiens. Louis Antoine Roussin, Paul Eug\u00e8ne Rouhette de Monforand ; Dapr\u00e9 A. L\u00e9on. Lan\u00e9 1998. Litografi.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>Lan\u00e9 1830, pl\u00fcs 3 000<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.898804164284734\" aria-label=\"3012 dapr\u00e9 WICKERS L., L\u2019Immigration r\u00e8glement\u00e9e, op.cit., p.32 ; 3196 dapr\u00e9 WEBER Jacques, \u00ab Les conventions de 1860 et 1861 sur l\u2019\u00e9migration indienne \u00bb, op.cit., lan\u00e9 2000, p. 131. 3 211 dapr\u00e9 Pito\u00ebff, op. cit.\">&nbsp;<\/span> zangaj\u00e9 indien la-arive dessi 21 bato<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.07843444939555022\" aria-label=\"La kantit\u00e9 bann bato zimigran indien d\u00e9stin\u00e9 po La R\u00e9nyon depi 1828 jiska 1830 i kon\u00e9 jordi (20 i sorte Yanaon, 1 Kalk\u00fcta).\">&nbsp;<\/span>, i f\u00e9 3 % lo mouvman total parla. Apr\u00e9\u00e7a la-anrejiste azot dann in matrikul j\u00e9n\u00e9ral kr\u00e9\u00e9 mois j\u00fcli\u00e9 1829<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.4693979733397573\" aria-label=\"Ondir\u00e9 dok\u00fcman-la i \u00e9gziste p\u00fc.\">&nbsp;<\/span>.<br \/>\nDann l\u00e9migrasyon-la nana s\u00fcrtou bononm, \u00e8k deu-troi fanm konm Naly P\u00e9ry \u00ab zindi\u00e8ne lib, la kaste Paria, 35 an parla, i sorte Yanaon. \u00bb \u00c8l-m\u00e8m i mor 23 novanm 1830, pa pl\u00fcs ke 7 mois apr\u00e9 son lariv\u00e9 dessi bato <em>La Pallas<\/em>. \u00c8l l\u00e9t\u00e9 angaj\u00e9 dann s\u00e8rvis m\u00ebssi\u00e9 Joseph Desbassayns, \u00e8l l\u00e9 mor dessi son dom\u00e8n Bel-Air, Sinte-S\u00fczane<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.7301068994165602\" aria-label=\"ANOM, Lakt d\u00e9ss\u00e9 n\u00b0 18, lo 24 -11-1830.\">&nbsp;<\/span>. L\u00e9sp\u00e9rans la vie kourte-la i amonte la d\u00fcrt\u00e9 la vie surplasse.<br \/>\nParlf\u00e8te, rienk dann la kom\u00fcne Sinte-S\u00fczane, lan\u00e9 1829 i trouve 4 mor Zindien \u00ab lib \u00bb, \u00e9pila 6 ankor po 1830, i di pa par koman. Anparmi nana inn rantr\u2019 bann 15 bononm la-d\u00e9barke par <em>la Turquoise<\/em>, lo d\u00e9nom\u00e9 Chinon (sinon\u00e7a Chinom) Abigadou Apaya, k\u00fcltivat\u00ebr dann s\u00e8rvis l\u00fczine do-s\u00fck bann m\u00ebssi\u00e9 Rontaunay \u00e8k Malavois. L\u00fc l\u00e9 mor l\u00e0-m\u00e8m lo 6 oktob 1829<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.675995372679951\" aria-label=\"ANOM, Lakt d\u00e9ss\u00e9 n\u00b0 7, lo 7 -10-1829.\">&nbsp;<\/span>, laj 23-zan. L\u00fc la-l\u00e8sse dann Linde in madanm v\u00ebv Chinom Saty<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.3332764362028632\" aria-label=\"Lan\u00e8ks 1 dann GOVINDIN S.S., op.cit., lan\u00e9 1994, p. 151\">&nbsp;<\/span>. Tanka l\u00e9-zot, 6 l\u00e9 mor lan\u00e9 zot la-ariv\u00e9, 3 lan\u00e9 ansuite\u2026<\/p>\n<figure id=\"attachment_1748\" aria-describedby=\"caption-attachment-1748\" style=\"width: 457px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/labolisyon\/apre-labolisyon\/langajism-indien-la-renyon-dann-19em-siek\/me-2009-01-570-suicide\/\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1748 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-570-suicide.jpg\" alt=\"\" width=\"457\" height=\"550\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-570-suicide.jpg 457w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-570-suicide-249x300.jpg 249w\" sizes=\"auto, (max-width: 457px) 100vw, 457px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1748\" class=\"wp-caption-text\">L&#8217;immigration indienne. Le gendarme constata le d\u00e9c\u00e8s. Anonime. Lan\u00e9 1888. Dann <em>Journal des voyages et des aventures de terre et mer<\/em>. N\u00b0 564. 29 avriy 1888.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le. Fon Michel Pol\u00e9nyk<\/figcaption><\/figure>\n<p>M\u00e9soman, lar\u00e9t\u00e9 3 j\u00fcli\u00e9 1829 i fikse bien lo bann kondisyon rekr\u00fctman konm \u00e7ak lo trava\u00efy, \u00e9pila i m\u00e8te an plasse in komission s\u00fcrv\u00e9yans po v\u00e9ye koman i r\u00e9sp\u00e9kte r\u00e8gleman-la. Parlf\u00e9te, malgr\u00e9 lo bann t\u00e8ks i rap\u00e8le bann zangajist zot i doi pa konfonde zangaj\u00e9 zindien \u00e8k z\u00e9sklav, malgr\u00e9 lan\u00e9 1831 i m\u00e8t anplasse in sindik, la sit\u00fcasyon i d\u00e9gr\u00e8ne vitman akoz lo bann t\u00e8ks l\u00e9 pa r\u00e9sp\u00e9kt\u00e9 konmkifo, lo bann kontra nonpl\u00fcs. Po bann plant\u00ebr, \u00e7at i j\u00fcstifi\u00e9 sit\u00fcasyon-la, c\u00e9 parsk lo randman trava\u00efy la mind\u00ebv lib-la l\u00e9 f\u00e8b par rapor \u00e7at bann z\u00e9klav. Po \u00e7am\u00e8m zot i ans\u00e8rve souvan bann shatiman korpor\u00e8l malgr\u00e9 l\u00e9 int\u00e8rdi. Anr\u00e9zon bann tr\u00e9tman-la, bann Zindien n\u00e9na pl\u00fczi\u00e9r konportman dif\u00e9ran, inp\u00e9 i abandone lo trava\u00efy, d\u2019ot i sava maron, d\u2019ot ankor i r\u00e9volte.<br \/>\nLa kriz do-s\u00fck dann zan\u00e9 1830-1831 i f\u00e9 anpire bann kondisyon la vie bann zangaj\u00e9. Lan\u00e9 1832 apartir, la pl\u00fcpar bann plant\u00ebr i v\u00eb p\u00fc ans\u00e9rve lo \u00ab trava\u00efy lib \u00bb.<br \/>\nLo gouv\u00e8rnman Linde frans\u00e9 i kontrole promi\u00e9 l\u00e9migrasyon-la. M\u00e9soman i l\u00e9sse bann marshan ok\u00fcpe lo kom\u00e8rs. \u00c7a i d\u00fcre rienk 18 mois. Poudbon, bann kolon i r\u00e9sp\u00e9kte pa zot langajman ni dann Bourbon, ni dann Linde. Alorse, vitman n\u00e9na in problinm av\u00e8k lo p\u00e9yman d\u00e9l\u00e9gasyon po lo bann famiy. Gouv\u00e8rnman Linde frans\u00e9 l\u00e9 oblij\u00e9 ranplasse bann partik\u00fcli\u00e9. Boudikonte, l\u00e9migrasyon-la l\u00e9 int\u00e8rdi par in lar\u00e9t\u00e9 Pondish\u00e9ri lo 6 mars 1839.<br \/>\nAkoz bann retour \u00e8k lo bann mor, la kantit\u00e9 zangaj\u00e9 i dimin\u00fc\u00e9 vitman. Kan l\u00fc voi la pl\u00fcpar bann Zindien la-kite bann zatli\u00e9 \u00e9pila \u00ab i sava vavangu\u00e9 \u00bb, lo gouv\u00e8rn\u00ebr i pran lar\u00e9t\u00e9 lo 3 juin po ranforse lo kontrol bann zangaj\u00e9, l\u00fc m\u00e8t anplasse in rejist matrik\u00fcle dann toute b\u00fcro la polisse, apark Sin-Dni ou\u00e7a n\u00e9na lo matrik\u00fcle j\u00e9n\u00e9ral : kom\u00e9la, i fo toute demoun i anrejiste azot dan l\u00e9-deu kalit\u00e9 rejist matrik\u00fcle.<\/p>\n<p>Lil Bourbon\/La R\u00e9nyon c\u00e9 lo s\u00ebl t\u00e9ritoir ou\u00e7a, pandan deu-troi zan\u00e9, 20-t-an avan labolisyon l\u00e9skavaj, bann Zindien par mili\u00e9 va trava\u00efye kost\u00e9 \u00e8k z\u00e9sklav dessi plantasyon, avan i int\u00e8rdi l\u00e9sp\u00e9rians-la, malgr\u00e9, poudvr\u00e9, zangaj\u00e9 i kontin\u00fc\u00e9 d\u00e9barke par sant\u00e8ne<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.33653918273007855\" aria-label=\"Depi 1839 jiska 1848 o-moins 7 konvoi i sorte Linde i arive. Dessi lo k\u00e9stion relasyon rantr\u2019 l\u00e9sklavaj dann Linde \u00e8k langajism dann Maskar\u00e8gn i fo lire \u00ab Le coolie-trade vers La r\u00e9union au XIXe : une traite d\u00e9guis\u00e9e ? \u00bb dann Chaillou-Atrous V., Penot P-E (s. d.), M\u00e9langes offerts \u00e0 Jacques Weber, les Indes savantes, lan\u00e9 2019, pp.135-147.\">&nbsp;<\/span>.<\/p>\n<p>I fo atande lo 27 avriy 1848 \u00e9pila labolisyon l\u00e9sklavaj po i redone lo droi rekr\u00fcte trava\u00efy\u00ebr zindien an kantit\u00e9, par lar\u00e9t\u00e9 29 j\u00fcli\u00e9 1848. Apartir, la koloni i rekr\u00fcte dann bann kontoir frans\u00e9 Linde, s\u00fcrtou dann bann port la kote koromand\u00e8l ; la-ranforse lo kad l\u00e9jislatif.<br \/>\nLo 20 d\u00e9ssanm 1848, lo troi-ma <em>Mah\u00e9 de Labourdonnais<\/em> i d\u00e9barke lo 500 promi\u00e9 zangaj\u00e9 la-anbarke Pondish\u00e9ri \u00e8k Karikal.<br \/>\nC\u00e9 lo komansman lo deuzi\u00e8m mouvman limigrasyon Zindien \u00e8k kontra. I am\u00e8ne dann lil par diz\u00e8n mili\u00e9 demoun soi-dizan la-rekr\u00fcte dann t\u00e9ritoir frans\u00e9, m\u00e9soman n\u00e9na d\u00e9-s\u00e8rtin i sorte dann lary\u00e8r-p\u00e9i britanik. Dapr\u00e9 lar\u00e9t\u00e9 lo <em>Commissaire de La R\u00e9publique<\/em> Pondish\u00e9ri la-pran lo 23 juin 1849, i fo lo trava\u00efy\u00ebr nana laj 21 an apartir. La komission l\u00e9migrasyon i doi v\u00e9rifi\u00e9 si l\u00fc l\u00e9 volont\u00e8r po al\u00e9, \u00e9pila si l\u00fc kon\u00e9 ko\u00e7a son kontra i di.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1750\" aria-describedby=\"caption-attachment-1750\" style=\"width: 475px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-68-livret-d-engage.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1750 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-68-livret-d-engage.jpg\" alt=\"\" width=\"475\" height=\"650\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-68-livret-d-engage.jpg 475w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-68-livret-d-engage-219x300.jpg 219w\" sizes=\"auto, (max-width: 475px) 100vw, 475px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1750\" class=\"wp-caption-text\">Livr\u00e9 in langag\u00e9. Lan\u00e9 1901<br \/>Kol\u00e8ksyon Zarchiv D\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Bann prinsipal marshan Pondish\u00e9ri \u00e8k Karikal, lan\u00e9 1850 i kr\u00e9e la Sossi\u00e9t\u00e9 l\u00e9migrasyon Pondish\u00e9ri, av\u00e8k lo monopol po fourni trava\u00efy\u00ebr po anbark\u00e9 dessi bato. C\u00e9 in kom\u00e8rs i raporte bonp\u00e9 : lan\u00e9 1850 zot i f\u00e9 in b\u00e9n\u00e9fis 90 000 roupi, s\u00e9tadir 225 000 fran po 4 500 zangaj\u00e9 livr\u00e9 La R\u00e9nyon<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.38060851489512515\" aria-label=\"Weber J., \u00ab Entre traite et coolie trade : l\u2019affaire de l\u2019Auguste (1854), dann Lettres du CIDIF, n\u00b011, 2010.\">&nbsp;<\/span>. Po ogmante zot b\u00e9n\u00e9fis, bann konpagni maritim konm la CGM i rof\u00fcze bann zanfan.<br \/>\nLa R\u00e9nyon, rantr\u2019 1848-1849, deu-troi lar\u00e9t\u00e9 i organize lo trava\u00efy \u00e8k lo fonksyonman bann zatli\u00e9 dissipline ; \u00e7at lo 24 m\u00e9 1849 i organize lo s\u00e8rvis limigrasyon \u00e9pila i nome bann sindik \u00e9sp\u00e9ssial po d\u00e9fande zint\u00e9r\u00e9 bann zimigran m\u00e9m tan po kontrole azot.<br \/>\nI repran lo total lo r\u00e8gleman lav\u00e9 dann d\u00e9kr\u00e9 13 f\u00e9vri\u00e9 \u00e8k 27 mars 1852, i d\u00e9sside c\u00e9 L\u00e9ta va okupe limigrasyon bann trava\u00efy\u00ebr i sava dann toute bann koloni frans\u00e9. Po \u00e9vite p\u00e8ye tro sh\u00e8r, lan\u00e9 1853 i kr\u00e9e in Sossi\u00e9t\u00e9 limigrasyon, av\u00e8k lo monopol po f\u00e9 rante trava\u00efy\u00ebr jiska 1855. I f\u00e9 rante parla 47 000 zangaj\u00e9 i sorte Karikal \u00e8k Pondish\u00e9ri rantr\u2019 1848-1859, s\u00e9tadir 40 % \u00e7ak la-ariv\u00e9 dann 19\u00e8m si\u00e8k<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.7705946904652576\" aria-label=\"CAOM, C 118, D 1011, Immigration-statistiques de 1848 \u00e0 1860 : 46 685 Zindien la-rantr\u00e9.\">&nbsp;<\/span>.<br \/>\nBann Zantiy ossi i demande zangaj\u00e9 indien, alorse lo flo po La R\u00e9nyon i b\u00e8sse in bonp\u00e9. Na rienk 1\/3 bann konvoi i arive lan\u00e9 1854 apartir.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1752\" aria-describedby=\"caption-attachment-1752\" style=\"width: 800px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-206.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1752 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-206.jpg\" alt=\"\" width=\"800\" height=\"365\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-206.jpg 800w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-206-300x137.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ME-2009-01-206-768x350.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1752\" class=\"wp-caption-text\">Arriv\u00e9e, \u00e0 la Guadeloupe, des coolies travailleurs engag\u00e9s pour les Antilles fran\u00e7aise. Anonime. Lan\u00e9 1858. L\u00e9stanpe.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le. Fon Michel Pol\u00e9nyk<\/figcaption><\/figure>\n<p>M\u00e8m-tan, gouv\u00e8rnman britanik la bezoin zangaj\u00e9 po toute son bann koloni. L\u00fc f\u00e9 bonp\u00e9 lanbord\u00fcr, \u00e9pila depi 1839 l\u00fc int\u00e8rdi toute l\u00e9migrasyon po in koloni \u00e9tranj\u00e9. Konm\u00e7a m\u00e8m, lan\u00e9 1849, i kontrole lo marshan r\u00e9nyon\u00e9 B\u00e9dier-Prairie laba Yanaon, dann lanboushir la rivi\u00e8r Koringui, ansanm in bann ressortissan britanik. I m\u00e8te al\u00fc la jol 5 jour. Lo zaf\u00e8r i f\u00e9 gran tapaj.<br \/>\nRivalit\u00e9-la rantr\u2019 lo bann p\u00e9\u00ef \u00e8k bann d\u00e9stinasyon i abouti par in bann m\u00e9tode rekr\u00fctman br\u00fctal, konm i voi lan\u00e9 1853 dann laf\u00e8r De Souza \u00e8k \u00e7at <em>l\u2019Auguste<\/em> Karikal lan\u00e9 1854<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.7459734428288393\" aria-label=\"Weber J., l\u2019affaire de l\u2019Auguste, lan\u00e9 2010, op.cit.\">&nbsp;<\/span>. De Souza lav\u00e9 organize in r\u00e9so kidnaping j\u00e8n min\u00ebr. L\u00fc t\u00e9 drogue azot \u00e8k ashish, t\u00e9 f\u00e9 gardien azot par in bann r\u00e9ssel\u00ebr \u00e9pila, po anbarke azot t\u00e9 i fione lo dokt\u00ebr l\u00e9migrasyon sinon\u00e7a la polisse<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.2829513481640522\" aria-label=\"Weber J., \u00ab les conventions de 1860 et 1861 sur l\u2019\u00e9migration indienne \u00bb, dann Cahier des Anneaux de la M\u00e9moire n\u00b02. Esclavage et engagisme dans l\u2019oc\u00e9an Indien, la traite atlantique, Nantes, lan\u00e9 2000, p. 128-168. \">&nbsp;<\/span>. Tanka <em>l\u2019Auguste<\/em>, depi lo d\u00e9par Pondish\u00e9ri, t\u00e9 i br\u00fctalize lo bann migran, t\u00e9 i viole bann fanm, t\u00e9 i j\u00e9te bann malade dan la m\u00e8r.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1754\" aria-describedby=\"caption-attachment-1754\" style=\"width: 700px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2017-3-2-etablissement-menciol.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1754 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2017-3-2-etablissement-menciol.jpg\" alt=\"\" width=\"700\" height=\"434\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2017-3-2-etablissement-menciol.jpg 700w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/2017-3-2-etablissement-menciol-300x186.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1754\" class=\"wp-caption-text\">Etablissement Menciol, sucrerie de M. Soucaze dans les hauts de bras des chevrettes, Quartier St. Andr\u00e9. Louis Antoine Roussin. lan\u00e9 1857. Litografi.<br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>Dessi bann dom\u00e8n s\u00fckri\u00e9 dann l\u00e9-karti\u00e9, bann kondisyon la vie \u00e8k trava\u00efy bann zangaj\u00e9 l\u00e9 maliz\u00e9. Parlf\u00e8te, \u00e7at zangajist i v\u00eb, c\u00e9 in mind\u00ebv bon marsh\u00e9 fassil po kontrol\u00e9. M\u00e9soman po lo bann 62 000 nouvo zafranshi i \u00e9spasse p\u00fc konm\u00e7a<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.37462978434864724\" aria-label=\"Le Terrier X. i amontre koman bann zatli\u00e9 trava\u00efy i artrouve vitman lo nivo, m\u00e8m pl\u00fcs par lariv\u00e9 bann zangag\u00e9 indien (lan\u00e9 1849 apartir po lo Nor \u00e8k L\u00e8st, lan\u00e9 1850 apartir po Lou\u00e8st \u00e8k lo S\u00fcd), la-\u00e9vite f\u00e9 b\u00e8sse tro la prod\u00fcksyon konm la-ariv\u00e9 dann Zantiy. La main d\u2019\u0153uvre du sucre-De l\u2019engagisme au colonat-Bourbon\/ La R\u00e9union1848-1914, Editions du Mus\u00e9e Stella Matutina, lan\u00e9 2016, p. 45 et sq.\">&nbsp;<\/span>. Lo bann kontra ast\u00ebr l\u00e9 po 5 an, i p\u00e9ye bann bonom 12 F 50, bann fanm 7 F 50, \u00e9pila ankor moins po bann zanfan 10 an apartir. Lo kontra i garanti lo lojman, m\u00e9soman souvand\u00e9foi, l\u00e9 trop pti : pl\u00fczi\u00e8r zangaj\u00e9 i antasse dann pti-pti pi\u00e8s ; lo manj\u00e9 l\u00e9 tro jist, \u00e9pila souvand\u00e9foi lo sal\u00e8r i ans\u00e8rve rienk po p\u00e8ye zot kr\u00e9di la boutik bitasyon. Po fini, lo sist\u00e8m \u00ab <em>double cut<\/em> \u00bb (i tire 2 journ\u00e9 po in jour labsanse) i ralonje ankor la dur\u00e9 lo kontra. Lo d\u00e9li vavangaj i p\u00e8rm\u00e9te p\u00fcni toute \u00e7ak l\u00e9 an-d\u00e9or labitasyon kan i trouve azot, si zot na pwin in j\u00fcstifikatif : i m\u00e9te anplasse in bann garde vavangaj, po al\u00e9 rode zangaj\u00e9 la-sov\u00e9. \u00c7a i rossanbe bien bann shas\u00ebr z\u00e9sklav maron. Parlf\u00e8te, bann zangaj\u00e9 i vive dann lo m\u00e8m l\u00e9spasse \u00e8k m\u00e8m lorganizasyon bann z\u00e9sklav, s\u00fcrtou dann plantasyon kane \u00e8k bann dom\u00e8n do-s\u00fck ; m\u00e9soman bann zangaj\u00e9 nana lo droi propri\u00e9t\u00e9, lo droi donne zot nom zot bann zanfan k\u2019i kontin\u00fc\u00e9 porte pr\u00e9nom indien, \u00e9pila zot nana la lib\u00e8rt\u00e9 zot rolijion ; m\u00e9soman, L\u00e9gliz i v\u00eb \u00e9vanj\u00e9lize bann nouvo zarivan-la. Po \u00e7am\u00e8n, i kri bann J\u00e9zuite konm lo p\u00e8r Laroche. Depi 1855 jiska 1868, l\u00fc ok\u00fcpe la mission bann Zindien. \u00c7a i kons\u00e8rne po vr\u00e9man 2 000-3 000 moun parla. D\u00e9-s\u00e8rtin gran propri\u00e9t\u00e8r konm bann Desbassayns, Vill\u00e8le sinon\u00e7a Kerv\u00e9guen i ankouraje l\u00e9vanj\u00e9lizasyon zot bann trava\u00efy\u00ebr. L\u00e9zot i rale d\u00e9ri\u00e8r, s\u00fcrtou akoz i p\u00e8rde lo tan trava\u00efy, \u00e9pila ossi akoz bann Zindien i v\u00eb pa kite zot rolijion<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.9021923894057146\" aria-label=\"Delisle P., \u00ab Un \u00e9chec relatif : La mission des engag\u00e9s indiens aux Antilles et \u00e0 La R\u00e9union (seconde moiti\u00e9 du XIXe si\u00e8cle) \u00bb, dann  Outre-Mers. Revue d\u2019histoire, lan\u00e9 2001, p.189-203.\">&nbsp;<\/span>.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1756\" aria-describedby=\"caption-attachment-1756\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/R03381-cabanes-ou-paillotes-abritant-les-malabares.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1756 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/R03381-cabanes-ou-paillotes-abritant-les-malabares.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"633\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/R03381-cabanes-ou-paillotes-abritant-les-malabares.jpg 650w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/R03381-cabanes-ou-paillotes-abritant-les-malabares-300x292.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1756\" class=\"wp-caption-text\">Cabanes ou paillottes abritant les Malabares des sucreries \u00e0 Bourbon. Jules Gaildrau. lan\u00e9 1887. L\u00e9stanpe. Dann <em>La France coloniale illustr\u00e9e : Alg\u00e9rie, Tunisie, Congo, Madagascar, Tonkin et autres colonies fran\u00e7aises<\/em>&#8230;, par A.-M. G.&#8221;, p. 225.<br \/>Kol\u00e8ksyon Bibliot\u00e8k D\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Lan\u00e9 1860, dessi in pop\u00fclasyon 175 000 moun, 65 000 c\u00e9 trava\u00efy\u00ebr zangaj\u00e9, s\u00e9tadir 37 000-38 000 Zindien, 26 000 Afrikin, 443 Shinoi, \u00e9pila inn-deu i sorte par kot\u00e9 bann zil Passifik.<\/p>\n<p>Av\u00e8k lariv\u00e9 pl\u00fcs 264 000 zangaj\u00e9 zindien depi 1842 jiska 1859, l\u00e9gzanp la prosp\u00e9rit\u00e9 lil Moris i p\u00e9rm\u00e8te n\u00e9gossi\u00e9 \u00e8k Langlet\u00e8r po rekr\u00fcte zangaj\u00e9 i sorte dann t\u00e9ritoir britanik. Avan \u00e7a, i fo ar\u00e8te limigrasyon i sorte Lafrik, akoz i konsid\u00e8re al\u00fc konm in nouvo mani\u00e8r f\u00e9 la tr\u00e8te n\u00e9gri\u00e9. L\u00e9 akt\u00e9 mois janvi\u00e9 1859, po La R\u00e9nyon i interdi \u00e7a lo 18 mars.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1820\" aria-describedby=\"caption-attachment-1820\" style=\"width: 475px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1998-8-6-3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"taille-initiale wp-image-1820 size-full\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1998-8-6-3.jpg\" alt=\"\" width=\"475\" height=\"597\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1998-8-6-3.jpg 475w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/1998-8-6-3-239x300.jpg 239w\" sizes=\"auto, (max-width: 475px) 100vw, 475px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1820\" class=\"wp-caption-text\">Types de l&#8217;\u00eele Maurice : laboureur indien = indian labourer. Alfred Richard. Lan\u00e9 1850. Litografi. <br \/>Kol\u00e8ksyon M\u00fcz\u00e9 Vill\u00e8le<\/figcaption><\/figure>\n<p>Lo 25 j\u00fcli\u00e9 1860, i signe in konvansyon rantr\u2019 La Franse \u00e8k Langlet\u00e8r po otorize in promi\u00e9 rekr\u00fctman 6 000 Zindien, po La R\u00e9nyon. 1\u00e9 oute 1861, i \u00e9larji konvansyon-la po l\u00e9zot koloni-do-s\u00fck frans\u00e9 san limite la kantit\u00e9 : bann konvansyon-la i r\u00e8gle lorganizasyon limigrasyon bann Zanglo-Indien, depi zot rekr\u00fctman jiska lo bann d\u00e9tay zot vie toul\u00e9jour. M\u00e9soman i fo n\u00e9na surplasse in kons\u00fcl britanik po v\u00e8ye dessi lo r\u00e9sp\u00e9 bann kontra \u00e9pila po \u00e9koute lo bann plinte zangaj\u00e9.<br \/>\nAst\u00ebr, lo Port Kalk\u00fcta, prinsipal landroi lanbarkman po bann koloni britanik, l\u00e9 rouv\u00e8r po lo rekr\u00fctman. I d\u00e9barke 10 000 \u00ab Kalk\u00fcta \u00bb \u00e8k \u00ab Bingali \u00bb parla, dann Lazar\u00e9 la Grann-Shaloupe. Lo bann kolon i ref\u00fcze azot parsk i trouve banna i konvien pa po trava\u00efye d\u00fcr dann shan ; bann trava\u00efy\u00ebr-la parlf\u00e8te l\u00e9 souvand\u00e9foi bien malade par la kol\u00e9ra. In bonp\u00e9 t\u00e9 i mor dan lo bann konvoi.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1781\" aria-describedby=\"caption-attachment-1781\" style=\"width: 1000px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/labolisyon\/apre-labolisyon\/langajism-indien-la-renyon-dann-19em-siek\/adr-12-m-63-liste-des-bateaux-avec-le-cholera-a-bord-en-1861\/\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-1781\" src=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-63-liste-des-bateaux-avec-le-chol\u00e9ra-\u00e0-bord-en-1861.jpg\" alt=\"\" width=\"1000\" height=\"657\" srcset=\"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-63-liste-des-bateaux-avec-le-chol\u00e9ra-\u00e0-bord-en-1861.jpg 1000w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-63-liste-des-bateaux-avec-le-chol\u00e9ra-\u00e0-bord-en-1861-300x197.jpg 300w, https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ADR-12-M-63-liste-des-bateaux-avec-le-chol\u00e9ra-\u00e0-bord-en-1861-768x505.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1781\" class=\"wp-caption-text\">Liste bann bato i akoste av\u00e8k lo kol\u00e9ra a-bor lan\u00e9 1861. Man\u00fcskri.<br \/>Kol\u00e8ksyon Zarchiv D\u00e9partman La R\u00e9nyon<\/figcaption><\/figure>\n<p>Lanbarkman i repran vitman depi bann kontoir frans\u00e9 \u2013 surtou Pondish\u00e9ri \u00e8k Karikal -, \u00e9pila depi lo port britanik Madras.<br \/>\nM\u00e9soman, toudsuite dann mili\u00eb bann zan\u00e9 1860, in gro kriz I atake lo monde do-s\u00fck akoz konk\u00fcrans b\u00e9trav i arive, \u00e9pila ossi bann maladi kane konm lo bor\u00e8r. I f\u00e9 k\u2019d\u00e9-s\u00e8rtin zan\u00e9, p\u00e8rsone i v\u00eb pa prande zangaj\u00e9. Lo bann kondisyon la vie po toute zangaj\u00e9 i d\u00e9gr\u00e8ne jiska t\u00e9l pwin lo <em>Consul<\/em> britanik i demande in komission lank\u00e8te. Dann komission-la n\u00e9na in Frans\u00e9, lo komandan Miot, \u00e8k in Zangl\u00e9, lo major-j\u00e9n\u00e9ral Goldsmisth. Lan\u00e9 1877, zot i amontre dann k\u00e8l sit\u00fcasyon miz\u00e9rab in bonp\u00e9 zangaj\u00e9 il\u00e9, anparmi n\u00e9na l\u00e9 l\u00e0 depi 20 an malgr\u00e9 zot volont\u00e9 rapatriman<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.8689962860442321\" aria-label=\"CAOM c.277 ; lo rapor konfidanssi\u00e8l Komandan Miot l\u00e9t\u00e9 mikrofilm\u00e9 \u00e9pila inn parti p\u00fcbli\u00e9 dann Archives de La R\u00e9union-Recueil de documents et travaux in\u00e9dits pour servir \u00e0 l\u2019histoire des \u00eeles fran\u00e7aises de l\u2019oc\u00e9an Indien, Kons\u00e8y j\u00e9n\u00e9ral La R\u00e9nyon, lan\u00e9 1986.\">&nbsp;<\/span>. Par \u00e9gzanp lo gouv\u00e8rnman britanik i di li v\u00eb i inskri lo bann d\u00e9panse limigrasyon konm obligatoir dan lo b\u00fcdj\u00e9 la Koloni, i nome in prot\u00e9kt\u00ebr bann zimigran konm nana Moris, i ar\u00e8te bann zangajman antissip\u00e9, ar\u00e8te done lalkol bann trava\u00efy\u00ebr, \u00e9pila done lo droi lo <em>Consul<\/em> visite bann landroi trava\u00efy. Lo bann r\u00e9sponsab kolonial i rof\u00fcze konpl\u00e8tman lid\u00e9-la, zot i konsid\u00e8re c\u00e9 in linj\u00e9rans \u00e9tranj\u00e9.<br \/>\nBoudikonte, 11 novanm 1882, i s\u00fcspande la konvansyon 1861 : i rekr\u00fcte difissilman bann d\u00e8rni\u00e9 Zindien Pondish\u00e9ri, zot i d\u00e9barke par <em>la Marguerite<\/em> lan\u00e9 1885.<\/p>\n<p>Malgr\u00e9 lan\u00e9 1881 i nome in Prot\u00e9kt\u00ebr bann zimigran, i ram\u00e8ne la d\u00fcr\u00e9 lo bann kontra po 3 an, i assoupli bann kondisyon trava\u00efy, i \u00e9kri nouvo konvansyon, malgr\u00e9 tou\u00e7ala, l\u00e9migrasyon bann indien po La R\u00e9nyon i reprande pa, alorse la koloni i rode d\u2019ot landroi po zot rekr\u00fctman. I kon\u00e9 pa la kantit\u00e9 \u00e9gzak zangaj\u00e9 indien la-ariv\u00e9 rantr\u2019 1860-1885, akoz na pwin bann sours s\u00fcr. Dapr\u00e9 Scherer, \u00e7a ser\u00e9 57 % lo total, s\u00e9tadir 66 000 moun parla. L\u00e8rk i l\u00e9, i kon\u00e9 po vr\u00e9man rienk 114 konvoi, ke la-transporte 40 000-46 000 moun parla<span class=\"NOTE_MARKER\" rel=\"0.26744650732500297\" aria-label=\" Marimoutou-Oberl\u00e9 M., Engagisme et contr\u00f4le sanitaire-Quarantaine et lazarets de quarantaine dans les Mascareignes aux XIXe et d\u00e9but du XXe si\u00e8cle, t\u00e8z Doktora pr\u00e9zant\u00e9 mois d\u2019oktob 2015 dirij\u00e9 par lo profess\u00ebr Jacques Weber, L\u00fcniversit\u00e9 Nantes, p\u00fcblikasyon an-kour.\">&nbsp;<\/span>.<br \/>\nLangajism indien c\u00e9 d\u2019aborinn in l\u00e9migrasyon trava\u00efy, ou\u00e7a bann fanm i manke konpl\u00e8tman. Lo gran kantit\u00e9 bononm i arrive, anparmi zot rienk in kar i p\u00eb retourne Linde. Parlf\u00e8te zot linstalasyon, i shanje po lontan la konpozisyon la pop\u00fclasyon lokal \u00e8k lo bann pratik k\u00fcltir\u00e8l.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":15090,"parent":8717,"menu_order":2,"template":"","class_list":["post-15077","documentaire","type-documentaire","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/15077","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/types\/documentaire"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/8717"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media\/15090"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15077"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}