{"id":8718,"date":"2022-06-29T12:38:16","date_gmt":"2022-06-29T10:38:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/?post_type=documentaire&#038;p=8718"},"modified":"2025-08-06T12:28:51","modified_gmt":"2025-08-06T08:28:51","slug":"deroulman-dan-lo-temps-bann-labolisyon","status":"publish","type":"documentaire","link":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/documentaires\/labolisyon\/deroulman-dan-lo-temps-bann-labolisyon\/","title":{"rendered":"Kronoloji bann zabolisyon"},"content":{"rendered":"<p><strong>Lan\u00e9 1668, PENNSYLVANIE<\/strong><br \/>\nbann Quakers i sobate kontr\u2019 lo faite ash\u00e8te \u00e9pila garde bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<h3>18\u00e8m si\u00e8k<\/h3>\n<p><strong>Rantr\u2019 1777-1784, \u00c9TATS-UNIS<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dann Vermont, Massachusetts, New Hampshire labolisyon l\u00e9sklavaj f\u00fcramezir dann Pennsylvanie, Rhode Island, Connecticut.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1783, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nkr\u00e9asyon la Sossi\u00e9t\u00e9 po labolisyon la tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1788, lo 9 F\u00c9VRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\npromi\u00e9 r\u00e9nyon la Sossi\u00e9t\u00e9 zamis bann Noir.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1789, lo 26 OUTE, FRANCE<\/strong><br \/>\ni vote la D\u00e9klarasyon bann droi demoun<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1789, lo 31 OUTE, MARTINIK<\/strong><br \/>\npromi\u00e9 r\u00e9volte bann z\u00e9sklav l\u00e9pok la <em>R\u00e9volution fran\u00e7aise<\/em>.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1790, lo 12 OKTOB, FRANCE<\/strong><br \/>\npar d\u00e9kr\u00e9 <em>l&#8217;Assembl\u00e9e constituante<\/em> i proklame la dissol\u00fcsyon lassanbl\u00e9 kolonial Saint-Domingue, m\u00e8m tan i r\u00e9-afirme la l\u00e9galit\u00e9 l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1791, lo 15 M\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 dessi lo droi bann demoun <em>de couleur<\/em> lib la-\u00e9n\u00e8te par zot papa-manman lib.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1791, lo 22 OUTE, SAINT-DOMINGUE<\/strong><br \/>\nkomansman la r\u00e9volte bann z\u00e9sklav dan lo Nor lil.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1791, lo 24 S\u00c9KTANM, FRANCE<\/strong><br \/>\n<em>l&#8217;Assembl\u00e9e constituante<\/em> i borde bann droi lav\u00e9 done demoun <em>de couleur<\/em> dann bann koloni, i done bann zassanbl\u00e9 lokal lo droi f\u00e9 la loi dessi la kondisyon demoun pa lib.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1791, lo 28 S\u00c9KTANM, FRANCE<\/strong><br \/>\n<em>l&#8217;Assembl\u00e9e constituante<\/em> i proklame toute demoun l\u00e9 lib dessi lo t\u00e9ritoir la m\u00e9tropol frans\u00e9 ; malgr\u00e9 zot koul\u00ebr, demoun i doi profite toute bann droi konm ninporte l\u00e9kel sitoyin dapr\u00e9 la konstit\u00fcsyon.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1792, lo 16 MARS, DANEMARK<\/strong><br \/>\ni interdi la tr\u00e8te dessi bann bato danoi ; lo p\u00e9i i akorde in p\u00e9riod 10 zan po finir vr\u00e9man \u00e8k trafik-la.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1792, lo 28 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\n<em>l&#8217;Assembl\u00e9e l\u00e9gislative<\/em> i done l\u00e9galit\u00e9 bann droi politik po bann demoun de couleur \u00e8k bann Noir lib dann Zantiy ; soman lo 4\u00a0avriy lo Roi i kondane d\u00e9kr\u00e9-la.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1792, lo 11 OUTE, FRANCE<\/strong><br \/>\n<em>l&#8217;Assembl\u00e9e l\u00e9gislative<\/em> i aboli la prime k\u2019i ankouraje la tr\u00e8te depi lan\u00e9 1784. Lan\u00e9 1793, <em>la Convention<\/em> i konfirme d\u00e9ssizion-la.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1793, lo 29 OUTE, lo 21 \u00e8k lo 27 S\u00c9KTANM, SAINT-DOMINGUE<\/strong><br \/>\nlo deu komiss\u00e8r sivil Sonthonax \u00e8k Polverel i aboli l\u00e9skalvaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1794, lo 4 F\u00c9VRI\u00c9 (16 PLUVI\u00d4SE AN II), FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 labolisyon l\u00e9sklavaj dann koloni frans\u00e9. Bann komit\u00e9 Salut public et des Colonies i doi egzamin\u00e9 bann mani\u00e8r-f\u00e9 aplik\u00e9 \u00e7a. Dann Maskar\u00e8gn, i kon\u00e9 ofissi\u00e8lman d\u00e9kr\u00e9-la rienk lo 6 s\u00e9ktanm 1794, ofissi\u00e8lman lan\u00e9 dapr\u00e9 ; d\u00e9kr\u00e9 l\u00e9 pa aplik\u00e9, rienk la tr\u00e8te l\u00e9 int\u00e8rdi par lassanbl\u00e9 kolonial La R\u00e9nyon lo 8 oute 1794.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1794, MARS, MARTINIK<\/strong><br \/>\nlinvazion britanik ; d\u00e9kr\u00e9 labolisyon l\u00e9 pa aplik\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1794, AVRIY, GWADLOUP<\/strong><br \/>\nlinvazion britanik ; la Gwadloup l\u00e9 lib\u00e9r\u00e9 apr\u00e9 pl\u00fczi\u00e8r mois d\u2019gu\u00e8r ; lo d\u00e9kr\u00e9 labolisyon l\u00e9 aplik\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1794, lo 6 S\u00c9KTANM, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nlassanbl\u00e9 kolonial i ref\u00fcze aplike lo d\u00e9kr\u00e9 labolisyon l\u00e9skavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1795, lo 22 OUTE (5 FRUCTIDOR AN III), FRANCE<\/strong><br \/>\nlartik 15 la d\u00e9klarasyon pr\u00e9limin\u00e8r la konstit\u00fcsyon i proklame okin moun i p\u00eb vande al\u00fc l\u00fc-m\u00e8m, sinon\u00e7a \u00e8te vand\u00fc parsk l\u00fc l\u00e9 pa in propri\u00e9t\u00e9 ali\u00e9nab.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1796, lo 7 F\u00c9VRI\u00c9, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nlassanbl\u00e9 kolonial i d\u00e9klare lo d\u00e9kr\u00e9 labolisyon pa aks\u00e8ptab dan la koloni.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1796, JUIN, LIL DE FRANSE<\/strong><br \/>\ni \u00e9ksp\u00fclse bann komiss\u00e8r i doi f\u00e9 aplike lo d\u00e9kr\u00e9 labolisyon.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1799, lo 13 D\u00c9SSANM (22 FRIMAIRE AN VIII), FRANCE<\/strong><br \/>\nlo nouvo konstit\u00fcsyon i garde pa bann zartik lansien konstit\u00fcsyon dessi l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<h3>19\u00e8m si\u00e8k<\/h3>\n<p><strong>Lan\u00e9 1802, lo 20 M\u00c9 (30 FLOR\u00c9AL AN X), FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 po konfirme i garde l\u00e9sklavaj dapr\u00e9 bann loi avan lan\u00e9 1798 dann toute bann koloni frans\u00e9 ou\u00e7a l\u00e9t\u00e9 pa aboli, po kite bann zotorit\u00e9 lokal r\u00e9tabli l\u00e9skalvaj dans koloni frans\u00e9 ou\u00e7a l\u00e9t\u00e9 aboli, po r\u00e9tabli la tr\u00e8te bann Noir dann toute bann koloni frans\u00e9. D\u00e9kr\u00e9-la la-arive La R\u00e9nyon lo 6 novanm 1802 (15 brumaire an XI)<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1802, lo 2 J\u00dcLI\u00c9 (13 MESSIDOR AN X), FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 po interdi toute bann Noir, m\u00e9tisse \u00e9pila moun de couleur laks\u00e9 dan lo t\u00e9ritoir kontinantal, zot t\u00e9 riskab la d\u00e9portasyon \u2014 apark si zot l\u00e9 o-s\u00e8rvisse in maitr\u2019 ; po interdi toute bann z\u00e9tranj\u00e9 am\u00e8ne toute bann Noir, m\u00e9tisse \u00e9pila moun de couleur dann t\u00e9ritoir kontinantal la R\u00e9p\u00fcblik. Linterdiksyon-la sar l\u00e8v\u00e9 lo 5 oute 1818.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1802, J\u00dcLI\u00c9 \u00c8K NOVANM, GWADLOUP \u00c8K GWIYANN<\/strong><br \/>\ni r\u00e9tabli l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>1802, lo 28 S\u00c9KTANM (6 VEND\u00c9MIAIRE AN XI), LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\ni r\u00e9tabli la tr\u00e8te konm l\u00e9t\u00e9 avan 1789.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1803, CANADA<\/strong><br \/>\ni s\u00fcprime la tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1803, F\u00c9VRI\u00c9-MARS, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nin t\u00e8sks lassanbl\u00e9 kolonail i ref\u00fcze adopte po toultan lo d\u00e9kr\u00e9 labolisyon 1794.<\/p>\n<p><strong>1804, JANVI\u00c9, SAINT-DOMINGUE<\/strong><br \/>\nproklamasyon lind\u00e9pandanse Saint-Domingue, i prande lo nom Ayiti.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1805, lo 23 OKTOB (BRUMAIRE AN XIV), LIL DE FRANSE \u00c8K LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nin lartik an-pl\u00fcs dan lo <em>Code civil des Fran\u00e7ais<\/em> po f\u00e9 rante l\u00e9gzistanse l\u00e9sklavaj \u00e8k la pr\u00e9zanse bann libres de couleur dan la l\u00e9jislasyon napol\u00e9oni\u00e8ne.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1806<\/strong><br \/>\nbann Britanik i prande poss\u00e9ssion la koloni oland\u00e9 lo cap Bonne-Esp\u00e9rance po toultan.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1806, lo 10 JUIN, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nla <em>Chambre des commune<\/em>s i adopte lo prinsipe s\u00fcprime la tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1807, SU\u00c8DE<\/strong><br \/>\ni int\u00e8rdi la tr\u00e8te dessi son bann bato.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1807, lo 2 MARS, \u00c9TATS-UNIS<\/strong><br \/>\nloi dessi labolisyon la tr\u00e8te apartir lo 1\u00e9 janvi\u00e9 1808.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1807, lo 25 MARS, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nr\u00e9zol\u00fcsyon parlmant\u00e8r po labolisyon la tr\u00e8te dann toute son bann koloni ; r\u00e9zol\u00fcsyon-la i dovien inn loi aplikab apartir lo 1\u00e9 janvi\u00e9 1808. Bann z\u00e9sklav lib\u00e9r\u00e9 dessi bann bato n\u00e9gri\u00e9 sar oblij\u00e9 f\u00e9 in laprantissaj pandan 3 zan.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1810<\/strong><br \/>\nbann Britanik i akapare La R\u00e9nyon \u00e8k Lil de Franse.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1811, S\u00c9KTANM, MARTINIK<\/strong><br \/>\nr\u00e9volte bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1811, NOVANM, BOURBON<\/strong><br \/>\nr\u00e9volte bann z\u00e9sklav Sin-Leu.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1812, lo 1\u00e9 JANVI\u00c9, MORIS<\/strong><br \/>\nlint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te dann Moris, dapr\u00e9 la loi lo 14 m\u00e9 1811, i aplike la l\u00e9gislasyon britanik po Moris \u2013 loi-la l\u00e9t\u00e9 jam\u00e9 ni publi\u00e9 ni enrejistr\u00e9 po Bourbon.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1814, lo 30 M\u00c9 \u2013 lo 8 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\ntr\u00e9t\u00e9 Paris. Dann in lartik anpl\u00fcs, la France i prande langajman f\u00e9 l\u00e9for \u00e8k Langlet\u00e8r po f\u00e9 proklame labolisyon la tr\u00e8te bann Noir dann toute bann gran p\u00e9i kr\u00e9tien. La France i prande langajman f\u00e9 ar\u00e8te la tr\u00e8te dessi toute son bann t\u00e9ritoir dann 5 zan\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1815, lo 8 F\u00c9VRI\u00c9, VIENNE<\/strong><br \/>\no-kongr\u00e8, d\u00e9klarasyon kom\u00fcne bann p\u00e9i partissipan \u2014 Grande-Bretagne, France, Autriche, Portugal, Espagne, Su\u00e8de, Prusse et Russie \u2014 kontr\u2019 la tr\u00e8te ; malgr\u00e9 shak p\u00e9i i garde lo droit shoizi lo m\u00e9y\u00ebr l\u00e9pok po aplike d\u00e9ssizion-la.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1815, lo 29 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\npar d\u00e9kr\u00e9, Napol\u00e9on i aboli la tr\u00e8te \u00e9pila i int\u00e8rdi dann bann koloni frans\u00e9 la vante z\u00e9sklav i sorte la tr\u00e8te, kissoi frans\u00e9, kissoi \u00e9tranj\u00e9, pangar i s\u00e9zi lo bato \u00e8k lo sharjman.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1815, lo 6 AVRIY, BOURBON<\/strong><br \/>\npar ar\u00e9t\u00e9, bann nouvo gouv\u00e8rnman frans\u00e9 i garde provizoirman bann loi \u00e8k bann r\u00e8gloman i j\u00e8re lil, apark i an\u00fcle toute-suite bann loi kontr\u2019 la tr\u00e8te bann Noir.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1815, lo 20 NOVANM, FRANCE<\/strong><br \/>\ndann in lartik anpl\u00fcs lo tr\u00e9t\u00e9 d\u2019paix, bann p\u00e9i signat\u00e8r, anparmi la France, i prande langajman ar\u00e8te la tr\u00e8te lo pl\u00fcs vitman possib ; lan\u00e9 1822, la France i ref\u00fcze signe in konvansyon i m\u00e8te la tr\u00e8te m\u00e8m nivo la piratri.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1817, lo 8 JANVI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nin lordonanse royal i int\u00e8rdi la tr\u00e8te. Lordonanse-la, l\u00e9 prom\u00fclgu\u00e9 dann Bourbon lo 26 j\u00fcli\u00e9 1817, \u00e9pila l\u00e9 ashev\u00e9 par la loi 15 avriy 1818.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1818<\/strong><br \/>\nPort\u00fcgu\u00e9, Z\u00e9spagnol ansanm Zoland\u00e9 i kondane la tr\u00e8te, \u00e9pila i tonbe dakor \u00e8k la Grande-Bretagne po konbate la tr\u00e8te apartir lo 30 m\u00e9 1820.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1820<\/strong><br \/>\nlo kongr\u00e9 am\u00e9rikin i m\u00e8te la tr\u00e8te m\u00e8m nivo la piratri ; i kondane la p\u00e8n-de-mort bann n\u00e9gri\u00e9 pri an-d\u00e9fo.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1821, P\u00c9ROU<\/strong><br \/>\nloi po lint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te \u00e8k labolisyon l\u00e9sklavaj f\u00fcramezir.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1821, FRANCE<\/strong><br \/>\nkr\u00e9asyon la Soci\u00e9t\u00e9 de la morale chr\u00e9tienne k\u2019i domande lint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te po toulbon.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1822<\/strong><br \/>\nla Grande-Bretagne i signe in lakor \u00e8k liman Mascate po l\u00fcte kontr\u2019 la tr\u00e8te ; lakor l\u00e9 renouvel\u00e9 lan\u00e9 1839 \u00e9pila lan\u00e9 1845.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1822, MARTINIK<\/strong><br \/>\nr\u00e9volte bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1823, CHILI<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1823, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nkr\u00e9asyon la<em> Soci\u00e9t\u00e9 pour l&#8217;abolition graduelle de l&#8217;esclavage<\/em>.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1823, M\u00c9, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nlo Parlman i vote inn r\u00e9zol\u00fcsyon po kondane l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1824, MORIS<\/strong><br \/>\nranforsman la l\u00e9gislasyon kontr\u2019 la tr\u00e8te il\u00e9gal.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1824, lo 30 MARS 1824, BOURBON<\/strong><br \/>\nlordonanse dessi lo r\u00e9jim la jol \u00e8k lanprizonman bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1825, MEXIQUE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj ; sar d\u00e9finitif lan\u00e91829.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1825, lo 3 OUTE, FRANCE<\/strong><br \/>\nlo Roi i d\u00e9sside done inn prime 100 fran po in l\u00e9sklav po la kapt\u00fcr bann bato n\u00e9gri\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1825, lo 27 S\u00c9KTANM, BOURBON<\/strong><br \/>\nin lordonanse i pr\u00e9voi k\u2019in propti\u00e9t\u00e8r i p\u00eb done son l\u00e9sklav 30 kou-d\u2019shabouk maksimom.<\/p>\n<p><strong>Rantr\u2019 1826-1828, MORIS<\/strong><br \/>\nkomission parlmant\u00e8r (Cole-Brooke \u00e8k Blair) po f\u00e9 lank\u00e8t dessi la tr\u00e8te bann z\u00e9sklav (rapor lo 12 mars 1828).<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1827, lo 25 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\nloi po ranforse la l\u00e9gislasyon kontr\u2019 la tr\u00e8te bann zaksion\u00e8r \u00e8k konplisse la tr\u00e8te i riske gaigne banisman; lamande i vo la val\u00ebr lo bato ; lo manb l\u00e9kipaj i riske depi 3 mois jiska 5 zan\u00e9 la jol &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 24 d\u00e9ssanm 1827.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1829, lo 19 MARS, MORIS<\/strong><br \/>\nin d\u00e9fans\u00ebr bann z\u00e9sklav l\u00e9 nom\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1830, URUGUAY<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1830, lo 7 S\u00c9KTANM, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse royal dessi l\u00e9ta civil bann <em>libres de couleur<\/em> &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 26 mars 1831.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, BOLIVIE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nla <em>Couronne<\/em> i afranshi toute son bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, lo 24 F\u00c9VRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nin lordonanse royal i aboli toute lo r\u00e9striksyon dessi lo bann droi civil bann <em>libres de couleur<\/em> &#8211; prom\u00fclgasyion dann Bourbon lo 4 oute 1831.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, lo 1\u00e9 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nloi po s\u00fcprime la taks lo Tr\u00e9zor pay\u00e9 po lafranshisman in l\u00e9sklav &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 3 oute 1831.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, lo 4 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nloi po klasse la tr\u00e8te konm krime, \u00e9pila po ranforse bann p\u00e8ne kontr\u2019 demoun i pratike la tr\u00e8te (trava\u00efy fors\u00e9 po bann zarmat\u00ebr \u00e8k kapit\u00e8n, s\u00e9zi \u00e8k vante lo bato \u00e8k son sharjman, depi 6 mois jiska 5 zan\u00e9 la jol po zasht\u00ebr bann Noir d\u2019tr\u00e8te), \u00e9pila langajman po lo gouv\u00e8rman pandan 7 zan\u00e9 po bann Noir lib\u00e9r\u00e9 avan zot l\u00e9mansipasyon po vr\u00e9man \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 26 j\u00fcli\u00e9 1831.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, lo 15 M\u00c9, BOURBON<\/strong><br \/>\nkr\u00e9asyon<em> l&#8217;association des Francs Cr\u00e9oles<\/em> i pr\u00e9konize lind\u00e9pandanse Bourbon si l\u00e9sklavaj l\u00e9 aboli.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e91831, lo 30 NOVANM, FRANCE<\/strong><br \/>\nkonvansyon rantr\u2019 la France \u00e8k la Grande-Bretagne po gaingne r\u00e9prime lo krime la tr\u00e8te bann Noir; lo deu p\u00e9i i tonbe dakor po vizite zot bato l\u2019in-\u00e0-l\u2019ot.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1831, lo 25 D\u00c9SSANM, KOLONI ANGL\u00c9 LA JAMA\u00cfQUE<\/strong><br \/>\nkomansman la r\u00e9volte bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1832, BOURBON<\/strong><br \/>\nd\u00e8rni\u00e9 kondanasyon po tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1832, lo 12 J\u00dcLI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nloi i done la lib\u00e8rt\u00e9 bann z\u00e9sklav afranshi, malgr\u00e9 zot maitr\u2019 lav\u00e9 pa p\u00e8ye la taks, sinon\u00e7a lav\u00e9 pas gaingne lotorizasyon lafranshisman \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 18 janvi\u00e9 1833.<\/p>\n<p><strong>Rantr\u2019 1832-1835, BOURBON<\/strong><br \/>\nla tr\u00e8te il\u00e9gal i contin\u00fc\u00e9 ; i f\u00e9 rante ankor 4 500 z\u00e9sklav parla.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1833, lo 22 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nkonvansyon rantr\u2019 la Franse \u00e8k la Grande-Bretagne dessi la r\u00e9pr\u00e9ssion la tr\u00e8te, av\u00e8k an-pl\u00fcs bann dir\u00e8ktiv po done bann bato ; lordonanse lo 30 oute 1833 i p\u00fcblie konvansyon-la \u00e9pila \u00e7at lo 30 novanm 1831 \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 11 f\u00e9vri\u00e9 1834.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1833, lo 24 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\ninn loi i done toute bann zafranshi la jouissanse bann droi politik \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 24 oute 1833.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1833, lo 30 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\nin lordonanse i aboli bann p\u00e8n la mark \u00e8k la mutilasyon dann bann koloni frans\u00e9 &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 13 oktob 1833.<\/p>\n<p><strong>1833, lo 4 OUTE, FRANCE<\/strong><br \/>\nin lordonanse i oblije f\u00e9 ressansman bann z\u00e9sklav toul\u00e9zan, \u00e8k lobligasyon d\u00e9klare bann n\u00e9ssanse, mariaj, mor \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 21 d\u00e9ssanm 1833.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1833, lo 28 OUTE, GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nprom\u00fclgasyon la loi labolisyon dann 19 koloni britanik Nouveau Monde (Zant\u00efy britanik, Gwiyann angl\u00e9, Honduras britanik, Moris), ou\u00e7a 800 000 z\u00e9sklav parla (kontr\u2019 250 000 dann bann koloni frans\u00e9) ; labolisyon i aplike toudsuite lo 1\u00e9 oute 1834 (m\u00e9 soman z\u00e9sklav ansien l\u00e9 oblij\u00e9 r\u00e8ste 7 zan\u00e9 an-aprantissaj \u00e8k zot maitr\u2019 san gaingne inn p\u00e8ye, sof \u00e7at n\u00e9na moins 6 zan sinon\u00e7a pl\u00fcs 60 zan). Bann propri\u00e9t\u00e8r ansien i gaigne in lindamnit\u00e9 500 milion d\u2019fran. I kons\u00e8rne Moris \u00e8k lo Cap Bonne-Esp\u00e9rance dann la r\u00e9jion Los\u00e9an Indien. Lo Roi Langlet\u00e8r i rej\u00e8te loi-la lo 28 oute 1833.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1834, FRANCE<\/strong><br \/>\nkr\u00e9asyon l<em>a Soci\u00e9t\u00e9 fran\u00e7aise pour l&#8217;abolition de l&#8217;esclavage<\/em>.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1835, MORIS<\/strong><br \/>\nproklamasyon lo <em>bill<\/em> po l\u00e9mansipasyon bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1835, lo 28 JUIN, ESPAGNE<\/strong><br \/>\nkonvansyon pass\u00e9 \u00e8k la Grande-Bretagne po la r\u00e9pr\u00e9ssion la tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1836, lo 29 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse royal dessi lafranshisman otomatik bann z\u00e9sklav amen\u00e9 an-Franse depi bann koloni\u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 6 s\u00e9ktanm 1836.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1836, D\u00c9SSANM, PORTUGAL<\/strong><br \/>\nlint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te dann bann koloni port\u00fcgu\u00e9 \u00e9pila dessou paviyon port\u00fcgu\u00e9 ; lo d\u00e9kr\u00e9 l\u00e9 pa publi\u00e9 dann Mozambik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1838, lo 10 FEVRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nHippolyte Passy i d\u00e9poze in proj\u00e9 dessi l\u00e9mansipasyon f\u00fcramezir bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1838, lo 1\u00e9 OUTE, GRANDE-BRETAGNE<br \/>\n<\/strong> loi po s\u00fcprime laprantissaj obligatoir po bann zansien z\u00e9sklav dann bann koloni britanik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1839, lo 11 MARS, MORIS<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj po toultan (supr\u00e9ssion lo sist\u00e8m laprantissaj).<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1839, lo 7 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\nM. de Tracy i d\u00e9poze in proj\u00e9 dessi l\u00e9mansipasyon f\u00fcramezir bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1839, lo 11 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse dessi lafranshisman bann z\u00e9sklav \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 6 novanm 1839.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1839, lo 11 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse dessi ressansman bann z\u00e9sklav \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 9 d\u00e9ssanm 1839.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1839, lo 23 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\nkomission la Chambre des d\u00e9put\u00e9s i disk\u00fcte la k\u00e8stion labolisyon, i rande son rapor ; Charles Alexis de Tocqueville l\u00e9 raport\u00ebr.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1839, lo 3 D\u00c9SSANM<\/strong><br \/>\n<em>bulle<\/em> lo pape Gr\u00e9goire XVI po kondane l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1840, lo 5 JANVI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nin lordonanse royal i pr\u00e9voi l\u00e9d\u00fckasyon reliji\u00eb, in fois par sem\u00e8n, po bann marma\u00efy z\u00e9sklav, la vizite par lo kl\u00e8rj\u00e9, in fois par mois, bann dom\u00e8n i d\u00e9pande bann paroisse, \u00e9pila la vizite bann dom\u00e8n par bann prokur\u00ebr \u2014 prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 9 juin 1840.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1840, lo 26 M\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nlo Roi i rouve in nouvo komission, \u00e8k lo duc de Broglie konm pr\u00e9zidan, po disk\u00fcte dessi labolisyon l\u00e9sklavaj. Son rapor i arive mois d\u2019mars 1843.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1841, lo 16 S\u00c9KTANM, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse royal dessi lanprizonman bann z\u00e9sklav \u2014 prom\u00fclgu\u00e9 dann Bourbon lo 24 mars 1842.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1842, PARAGUAY<\/strong><br \/>\nloi po labolisyon l\u00e9sklavaj f\u00fcramezir.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1843, INDE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj po bann zanfan a-vnir, soman bann z\u00e9sklav l\u00e9 pa afranshi.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1845, ESPAGNE<\/strong><br \/>\nloi po labolysion \u00e8k la r\u00e9pr\u00e9ssion la tr\u00e8te<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1845, lo 29 M\u00c9, FRANCE \u00c8K GRANDE-BRETAGNE<\/strong><br \/>\nin lakor rantr\u2019 lo deu p\u00e9i i pr\u00e9voi 26 bato frans\u00e9 \u00e8k m\u00e8m kantit\u00e9 bato britanik va v\u00e8ye dessi bann kote Lafrik Lou\u00e8st ; i j\u00fcge ossi sr\u00e9 bon bann bato britanik i v\u00e8ye bann kote Lafrik L\u00e8st. Lakor-la l\u00e9 p\u00fcbli\u00e9 an-France par lordonanse lo 28 janvi\u00e9 1846 &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 27 mars 1846. La-ansuive inn d\u00e9klarasyon kom\u00fcne rantr\u2019 la France \u00e8k la Grande-Bretagne p\u00fcbli\u00e9 lo 27 mars 1847.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1845, lo 18 J\u00dcLI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\n\u00e8k loi \u00e9pila lordonnanse, lo roi i shanje an-droi in bonp\u00eb zaf\u00e8r dan la vie toul\u00e9jour bann z\u00e9sklav linstr\u00fcksyon, p\u00fcnisyon, manj\u00e9 \u00e8k lantretien, lojman, linje, tr\u00e8tman bann demoun malade. I r\u00e9tabli larjan l\u00e9gal \u00e8k lo rasha fors\u00e9 &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 30 d\u00e9ssanm 1845.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1845, lo 19 J\u00dcLI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nloi dessi linportasyon k\u00fcltivat\u00ebr \u00e9rop\u00e9\u00e8n dann koloni.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1846, SUEDE<\/strong><br \/>\nlo gouv\u00e8rnman i re-ash\u00e8te f\u00fcramezir bann z\u00e9sklav dan la koloni Saint-Barth\u00e9lemy.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1846, TUNISIE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Rantr\u2019 1846-1848, DANEMARK<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dann bann zil Vierges (Sainte-Croix, Saint-Jean, Saint-Thomas).<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1846, lo 18 M\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse dessi l\u00e9ta moral \u00e8k reliji\u00eb bann z\u00e9sklav &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 7 oktob 1846.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1846, lo 4 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse dessi lo r\u00e9jim dissiplin\u00e8r bann z\u00e9sklav &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 7 oktob 1846.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1846, lo 5 JUIN, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse dessi lo manj\u00e9 \u00e8k lantretien bann z\u00e9sklav &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 7 oktob 1846.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1846, lo 21 J\u00dcLI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nlordonanse, \u00e8k an-pl\u00fcs \u00e7at lo 12 oktob 1847, i afranshi bann z\u00e9sklav lo dom\u00e8n royal &#8211; prom\u00fclgasyon dann Bourbon lo 28 novanm 1846 \u00e9pila lo 15 avr\u00efy 1848.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1847<\/strong><br \/>\nl&#8217;Empire ottoman i int\u00e8rdi la tr\u00e8te dann golfe Persique, i f\u00e8rme bann marsh\u00e9 p\u00fcblik z\u00e9sklav Constantinople.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1847, DANEMARK<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dann toute bann koloni danoi (12 zan\u00e9 po aplik\u00e9).<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, 24 F\u00c9VRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nlabdikasyon Louis-Philippe ; formasyon in gouv\u00e8rnman provizoir.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 25 F\u00c9VRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nproklamasyon lo droi trava\u00efy.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 26 F\u00c9VRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nlabolisyon la kondanasyon la p\u00e8n-de-mort po la politik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 2 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\ns\u00fcfraj \u00fcniv\u00e8rs\u00e8l po bononm 21 an \u00e9pila pl\u00fcs 21 an.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 2 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 po fikse lo tan maksimom trava\u00efy par jour, 10 h\u00ebr po Paris, 11 h\u00ebr po la provinse.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 4 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nkr\u00e9asyon inn komission po pr\u00e9pare labolisyon.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 4 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 dessi la lib\u00e8rt\u00e9 d\u2019pr\u00e8sse \u00e8k la lib\u00e8rt\u00e9 d\u2019r\u00e9nyon \u2013 lo 2 m\u00e9 1848 i aplike d\u00e9kr\u00e9-la dann bann koloni.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 7 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\npar ar\u00e9t\u00e9, lo gouvernman provizoir i shanje lo nom l&#8217;\u00eele Bourbon po \u00ab Lil La R\u00e9nyon \u00bb.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 19 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nlabolisyon <em>la contrainte par corps<\/em> po d\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 12 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\nlabolisyon la p\u00e8ne l\u00e9spozisyon publik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 27 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\nlo d\u00e9kr\u00e9, p\u00fcbli\u00e9 lo 2 m\u00e9 1848, i aboli l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 4 M\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nproklamasyon ofissi\u00e8l la R\u00e9p\u00fcblik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 23 M\u00c9, MARTINIK<\/strong><br \/>\nlo gouv\u00e8rn\u00ebr i proklame labolisyon l\u00e9sklavaj, avan lo d\u00e9kr\u00e9 ofissi\u00e8l labolisyon i arive.<\/p>\n<p><strong>1848, lo 26 M\u00c9, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\ni anonse la <em>R\u00e9volution de f\u00e9vrier 1848<\/em>, kon\u00fc depi lo 24 m\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 27 M\u00c9, GWADLOUP<\/strong><br \/>\nlo gouv\u00e8rn\u00ebr i proklame labolisyon l\u00e9sklavaj, avan lo d\u00e9kr\u00e9 ofisi\u00e8l labolisyon i arive.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 9 JUIN, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nproklamasyon la R\u00e9p\u00fcblik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, JUIN, ZANT\u00cfY<\/strong><br \/>\ndan lo koloni oland\u00e9 (Saint-Martin, Saint-Eustache, Saba) bann z\u00e9sklav i lib\u00e8re azot ; lo 3 j\u00fcli\u00e9 1848 lo gouv\u00e8rn\u00ebr i proklame labolisyon.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 16 J\u00dcLI\u00c9, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nla nouv\u00e8l labolisyon dann Zant\u00efy i arive dann lil.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 10 OUTE, GWIYANN<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dapr\u00e9 lo d\u00e9kr\u00e9 p\u00fcbli\u00e9 lo 10 juin 1848.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 9 S\u00c9KTANM, FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 po alonje lo tan maksimom trava\u00efy jiska 12 h\u00ebr par jour.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 13 OKTOB, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nlariv\u00e9 lo komiss\u00e8r j\u00e9n\u00e9ral Joseph Sarda-Garriga.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, 18 OKTOB, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nprom\u00fclgasyon lo d\u00e9kr\u00e9 i anonse labolisyon po lo 20 d\u00e9ssanm<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 24 OKTOB, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\np\u00fcblikasyon lo d\u00e9kr\u00e9 dessi lo trava\u00efy obligatoir po toute bann f\u00fctir zafranshi<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 4 NOVANM, FRANCE<\/strong><br \/>\nkonstit\u00fcsyon po afirme lo prinsipe la s\u00fcpr\u00e9ssion l\u00e9sklavaj dann t\u00e9ritoir frans\u00e9 ; lartik 6 i signale l\u00e9sklavaj i p\u00eb p\u00fc \u00e9gzist\u00e9 dann okin t\u00e9ritoir frans\u00e9 &#8211; prom\u00fclgasyon dann La R\u00e9nyon lo 23 mars 1849.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, MI- NOVANM-7 D\u00c9SANM, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nd\u00e9plasman Sarda-Garriga dann toute lil po \u00e9splike labolisyon<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1848, lo 20 D\u00c9SSANM, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1849, F\u00c9VRI\u00c9, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\np\u00fcblikasyon deu d\u00e9kr\u00e9 lokal po p\u00fcni bann violasyon la dissipline dann zateli\u00e9 \u00e8k zangajman fiktif.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1849, 30 AVRIY, FRANCE<\/strong><br \/>\nloi dessi lindamnizasyon bann propri\u00e9t\u00e8r kon\u00fc La R\u00e9union lo 21 j\u00fcli\u00e9 1849, prom\u00fclgu\u00e9 lo 24 oktob 1849.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1849, lo 11 JUIN, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 lokal po r\u00e8glemante limigrasyon, s\u00fcrtou indien.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1849, OKTOB, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nl\u00e9l\u00e9ksyon par lo s\u00fcfraj \u00fcniv\u00e8rs\u00e8l deu repr\u00e9zantan d\u2019lil dann l&#8217;Assembl\u00e9e nationale.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1849, lo 6 D\u00c9SSANM, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nlar\u00e9t\u00e9 po instit\u00fc\u00e9 lo renouv\u00e8lman obligatoir langajman \u00e9pila d\u00e9vlope langajman po toute bann zafranshi.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1850, VENEZUELA<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1850, lo 4 M\u00c9, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\npromi\u00e9 f\u00e8te lo trava\u00efy.<\/p>\n<p><strong>1850, lo 12 M\u00c9, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nSarda-Garriga i kite lil. Lo 15 avril 1850, son ranplassan, lo gouv\u00e8rn\u00ebr Doret, i prande la t\u00e8te lo gouv\u00e8rnman.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1850, lo 17 J\u00dcLI\u00c9, BR\u00c9SIL<\/strong><br \/>\nlint\u00e8rdiksyon la tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1851, COLOMBIE \u00c8K \u00c9QUATEUR<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1852, lo 13 F\u00c9VRI\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 dessi la r\u00e9pr\u00e9ssion lo vagabondaj, \u00e9pila dessi langajman.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1852, lo 27 MARS, FRANCE<\/strong><br \/>\nd\u00e9kr\u00e9 dessi limigrasyon dann bann koloni.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1852, AVRIY, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\nin d\u00e9kr\u00e9 lokal i suprime bann dispanse langajman, apark po bann zafranshi propri\u00e9t\u00e8r.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1852, D\u00c9SSANM, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\npar ar\u00e9t\u00e9, bann zafranshi i doi gaingne in lotorizasyon \u00e9kri po d\u00e9plasse azot.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1853, ARGENTINE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1854, P\u00c9ROU \u00c8K VENEZUELA<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1854, lo 3 M\u00c9, FRANCE<\/strong><br \/>\nin s\u00e9natus-consulte i r\u00e8gle la konstit\u00fcsyon la Martinik, la Gwadloup \u00e8k La R\u00e9nyon ; dapr\u00e9 lartik 1, i p\u00eb jam\u00e9 r\u00e9tabli l\u00e9sklavaj dann bann koloni frans\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1856, lo 5 J\u00dcLI\u00c9, KOLONI PORT\u00dcGU\u00c9 ANGOLA<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dann in morso la koloni.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1856, lo 25 OUTE, KOLONI PORT\u00dcGU\u00c9 LINDE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1859, lo 15 MARS, LA R\u00c9NYON<\/strong><br \/>\ni int\u00e8rdi limigrasyon afrikin.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1860, 1\u00e9 JANVI\u00c9, KOLONI OLAND\u00c9 MALAISIE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1860, lo 25 J\u00dcLI\u00c9<\/strong><br \/>\nsignat\u00fcr la konvansyon franco-britanik i done lo droi f\u00e9 rante La R\u00e9nyon bann trava\u00efy\u00ebr indien.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1861, lo 19 MARS, RUSSIE<\/strong><br \/>\ns\u00fcpr\u00e9ssion la s\u00e8rvit\u00fcde ; i kons\u00e8rne 20 milion demoun.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1861, 1\u00e9 J\u00dcLI\u00c9<\/strong><br \/>\nrenouv\u00e8lman la konvansyon franko-britanik dessi limigrasyon ; i doi aplike dann toute lo koloni frans\u00e9.<\/p>\n<p><strong>Rantr\u2019 1863-1865, \u00c9TATS-UNIS<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj par lo 13\u00e8m lamandman la konstit\u00fcsyion.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1863, KOLONI OLAND\u00c9<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dann Gwiyann \u00e8k Zant\u00efy oland\u00e9 (Cura\u00e7ao, Bonaire, Aruba, Saba, Saint-Eustache \u00e8k la r\u00e9jion oland\u00e9 de Saint-Martin).<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1869, PORTUGAL<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dann son bann koloni.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1873, KOLONI \u00c9SPAGNOL PORTO-RICO<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1873<\/strong><br \/>\nla Grande-Bretagne i passe in lakor ansanm lo sultan Zanzibar po suprime la tr\u00e8te.<\/p>\n<p><strong>Rantr\u20191873-1874, MOZANBIK<\/strong><br \/>\nlo derni\u00e9 ka la tr\u00e8te kon\u00fc po La R\u00e9union dessi l&#8217;\u00c9tienne \u00e8k Laurence.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1878, MOZANBIK<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1885, lo 26 F\u00c9VRI\u00c9, BERLIN<\/strong><br \/>\nkonf\u00e9ranse ; bann partissipan \u2014 Grande-Bretagne, France, Autriche, Allemagne, Russie, Espagne, Portugal, Hollande, Belgique, Italie, Su\u00e8de, Danemark ansanm \u00c9tats-Unis \u2014 i d\u00e9sside trava\u00efye po s\u00fcprime l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1886, CUBA<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1888, BR\u00c9SIL<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1890, 2 J\u00dcLI\u00c9<\/strong><br \/>\nkonf\u00e9ranse kolonial Bruxelles ; kondanasyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1896, SIERRA LEONE \u00c8K MADAGASCAR<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>1897, ZANZIBAR<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<h3>20\u00e8m si\u00e8k<\/h3>\n<p><strong>Lan\u00e9 1900, NIGERIA<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj dan la r\u00e9jion britanik.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1926<\/strong><br \/>\n43 p\u00e9i i ratifie lakor <em>la Soci\u00e9t\u00e9 des nations<\/em> dessi la r\u00e9pr\u00e9ssion la tr\u00e8te \u00e8k lo trava\u00efy s\u00e8rvil (lartik 22 \u00e8k 23).<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1928, IRAN<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1930<\/strong><br \/>\n<em>l\u2019organisation internationale du travail<\/em> i adopte inn konvansyon dessi lo trava\u00efy fors\u00e9 \u00e8k obligatoir.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1942, \u00c9THIOPIE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1948, lo 10 D\u00c9SSANM<\/strong><br \/>\n<em>l&#8217;O.N.U.<\/em> i adopte la D\u00e9klarasyon univ\u00e8rs\u00e8l bann droi demoun ; lartik 4 i afirme la s\u00fcpr\u00e9ssion l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1952, QATAR<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1956<\/strong><br \/>\nkonvansyon an-pl\u00fcs dessi labolisyon l\u00e9sklavaj dann <em>Nations unies<\/em>.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1962, ARABIE SAOUDITE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj \u00e8k la tr\u00e8te bann z\u00e9sklav.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1974<\/strong><br \/>\n<em>l\u2019O.N.U<\/em>. i kr\u00e9 dann son <em>Commission des droits de l\u2019homme<\/em> in group trava\u00efy dessi l\u00e9sklavaj jordi.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1981, MAURITANIE<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1989, NOVANM<\/strong><br \/>\nbann <em>Nations Unies<\/em> i adopte la <em>Convention des droits de l\u2019enfant<\/em>.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1992, PAKISTAN<\/strong><br \/>\nlabolisyon l\u00e9sklavaj.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 1994<\/strong><br \/>\n<em>l\u2019UNESCO<\/em> i komanse son program dessi \u00ab <em>La route de l\u2019esclave<\/em> \u00bb.<\/p>\n<h3>21\u00e8m si\u00e8k<\/h3>\n<p><strong>Lan\u00e9 2000, D\u00c9SSANM<\/strong><br \/>\nla<em> Charte des droits fondamentaux de l\u2019Union Europ\u00e9enne<\/em> i int\u00e8rdi l\u00e9sklavaj, lo trava\u00efy fors\u00e9 \u00e8k la tr\u00e8te demoun.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 2001, lo 10 M\u00c9<\/strong><br \/>\ni vote la loi frans\u00e9 i \u00ab rekon\u00e9 la tr\u00e8te \u00e8k l\u00e9sklavaj (l\u00e9pok 15\u00e8m-19\u00e8m si\u00e8k) konm krime kontr\u2019 la demounit\u00e9 \u00bb, loi-la l\u00e9 prom\u00fclgu\u00e9 lo 21 m\u00e9 ; s\u00e9ktanm (Durban, Afrique du Sud) la Conf\u00e9rence mondiale des Nations Unies kontr\u2019 lo racism\u2019, la diskriminasyon rassial, la z\u00e9nofobi ansanm lintol\u00e9ranse i rokon\u00e9 \u00ab l\u00e9sklavaj \u00e8k la tr\u00e8te n\u00e9gri\u00e9 tranzatlantik konm krime kontr\u2019 la demounit\u00e9 \u00bb.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 2002, JANVI\u00c9<\/strong><br \/>\n<em>l\u2019Assembl\u00e9e nationale<\/em> frans\u00e9 i adopte inn loi po \u00ab vanje kontr\u2019 la tr\u00e8te bann demoun \u00bb. S\u00e9ktanm <em>Convention 182 de l\u2019O.I.T<\/em> dessi \u00ab lint\u00e8rdiksyion kontr\u2019 lo pl\u00fcs-pir mani\u00e8r f\u00e9 trava\u00efy bann marma\u00efy \u00bb.<\/p>\n<p><strong>Lan\u00e9 2004<\/strong><br \/>\n<em>l\u2019O.N.U<\/em>. i d\u00e9klare lan\u00e9-la konm lan\u00e9 int\u00e8rnasyonal po kom\u00e9more la l\u00fcte kontr\u2019 l\u00e9sklavaj \u00e8k labolisyon.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":8719,"parent":8701,"menu_order":30,"template":"","class_list":["post-8718","documentaire","type-documentaire","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/8718","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/types\/documentaire"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/documentaire\/8701"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8719"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.portail-esclavage-reunion.fr\/re\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8718"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}