Labitasyon Desbassayns

Manièrviv - La vie sossial

Manièrviv - La vie sossial
Lotèr
Albert JAUZE

Historien


Kèl patrimoine Madanm Desbassayns en 1846 ?

I koné lo téstaman Marie Anne Thérèse Ombline Gonneau de Montbrun, vëv Henri Paulin Panon Desbassayns. La-pankor ésploite linvantèr apré la mor – la klé po konète son lanvironeman-d’vie.

Lo 23 mars 1846 a-partir, lo notèr Léo de Lanux  i fé linvantèr lo bann propriété familial Sin-Pol, Sin-Jil, Bérnika. Mon travaïy lé bazé dessi lo déshifraj lo rapor en antié, soman li konsèrne rienk linvantèr Sin-Jil. Linvantèr-la i done pa lo totalité son bien, konm par égzanpe son bann linj : Madanm Desbassayns lété fine partaje in bonpé depi lo 20 zuin 1845. Lo rapor lankan son bann mëb èk toute son bann zafèr  i konplète çak i manke.

La kantité larjantri i sézi lo plüs po la valër èk lo parète. Cé çak i arive en promié, i éstime li vo 160 F lo kilo. Néna soupièr, kastrol, résho, gran pla ron, gran pla oval, kaftièr, bandèj , sükrié, salièr, saladié, bokal moutarde, gran boujoir, kouvèr à filets gravé MD – toute kalité kouvèr, po déssèr, po la soupe, po kari, po kafé, po do-sik, po do-sèl, po moutarde – broshète, gran poilon, pti poilon, bouyoir, shandelié … Touça i fé kaziman 122 kilo l’arjan, po 19 825,40 F, sétadir 43% la valër bann zartik Sin-Jil. 2 gran soupièr èk zot plato i pèze plüs 9 kilo, 6 kaftièr diféran grandër, 4900 g.

Pla. 1é kar 19èm sièk. L’arjan gravé.
Müzé Villèle

Lorfèvri cé sirtou la véssèl. Kouvèr éspré selon lo manjé, batri-d’kuizine en arjan, touça-la i amontr’ lo rafineman po aranje la tab-a-manjé. Lorfèvreri-la, ça in manièr antasse la fortüne. Li marke en fla-fla lo ran dan la sossiété, çak demoun rish té i reshèrshe, mèm çak lavé pwin tan k’ ça.

Zot fla-fla i défande pa ansèrve sèrvisse de tab touléjour, bien varyé, ramassé dann plüzir landroi. Défoi i di en koça lé fé : porslèn, porslèn la Chine sança Japon, porslèn terre de pipe. Linvantèr i di toute.

Korbèy. 2èm kar 19èm sièk. Porslèn-biskui.
Müzé Villèle

Plato po boutèy, korbèy po do-pain, théyèr en plaké, sèrvisse en porslèn blan èk lo robor marké MD. Dann sèrvisse-la navé zassiète plate, zassiète krèz, zassiète po déssèr, zassiète fèy ; sükrié ; bol salade ; tasse po zëf-molé ; porte-debër ; tasse kafé èk soukoupe ; soupièr ; pla longue, pla oval, pla ron, bol po zoliv, pla po zashar  ; bol po la sosse, bokal po moutarde, bol po konpote ; bol po de-lait èk soukoupe, po lo thé, pot la mousse de-lait en verre, pti pot èk zot trépié, grèg oryantal , burète de-luil. An-plüs de ça, in bann pot : pot po la krèm, pot po de-leau èk küvète, pot po de-lait ; pla kouvèr ; gran bro ; verre po de-leau kissoi droite konm a-pié ; séo bleu ; karaf ; verre-a-pié po do-vin, verre champagne, verre likër, verre ordinèr ; gargoulète  ; sorbétièr ; potiches  , zassiète èk bandèz en fèrblan ; kofré kouto kissoi mansh-kreu en arjan travaïyé, kissoi mansh en livoir ; kouto déssèr ; sèrvisse-a-dékoupé ; inn fontène-de-tab èk son küvète ; théyèr. Navé ankor in korbèy en porslèn doré marké MD ; gondoles à pied ; salièr ; in klosh fromaj èk son zassiète ; porte-bürète de-luil konplé en lébène ; mëb porte-likër garni sanm son bann flakon, son bann verre.

Karaf de-luil vinèg, salièr doub, bokal moutarde. 4èm kar 18èm sièk. Kristal bleu gravé, métal arjanté.
Müzé Villèle

Ce bann sèrvisse-la sré zot plasse dann in kaz bourjoi fransé dann milié XIXèm sièk. Na poin fourshète po manjé . Toute pièsse bann sèrvisse-la (apark, somanké, pla po zashar, èk dé-troi zafèr lorijine tropikal), i pé fé majine ke bann zabitüde konsomasyon lé fransé. I diré bien, malgré, k’i sèrve a-tab manjé kréol konm manjé fransé.

Lo notèr i vizite anlèr létaj lo pti pièsse en fasse léskalié. Li kontinié dan la shanb i vien apré. Epila, li sava dan lo pti kajibi ke lé kosté avèk, k’i déboushe dessou la varang, koté solèy levan. Li vizite varang-la, li rante dan lo pti pièsse en fasse, apréla dan la shanb i suive, épila dann in ot shanb ankor k’i déboushe dessi léskalié. Kan li la-fine passe dan la varang èk son lantré koté solèy koushan, li rante dann salon, apréça dann lofis la kuizine.

Lo notèr de Lanux i sorte dan la kaz prinsipal, li vizite in bann batiman en déor, li arvien po dékrire in pti kajibi kosté èk la salle-a-manjé, apréça li sava fé linvantèr d’ot batiman.

Konm batiman ségondèr néna :
In paviyon i tonbe Nor-Èst la kaz prinsipal. Li lé séparé en katr : in pièsse prinsipal, in kajibi, in shanb koté solèy levan, in grenié ;
In magazin dèryèr lo paviyon ;
In ot magazin dèryèr la kuizine ;
Deu zot ankor : inn koté Nor-Èst la kaz prinsipal, l’ot koté Süd-Èst ;
In gran paviyon koté Süd-Èst, èk deu shanb, katr pti pièsse, in shanb prinsipal anlèr létaj ;
In paviyon-in-shanb, koté süd la kaz prinsipal ;
In magazin i ansèrve konm kav ;
La kuizine ;
In langar, troi magazin – i kriye inn : carrosse ; lézot l’horloge ;
In léküri ;
In park poul ;
In paviyon ouça M. Nion i rèst.

Dan la répartisyon lo bann bitasyon néna batiman fane-fané po pèrmète lo propriétèr vive dessi son bien épila ésploite son rékolt.

Dann poulayé néna lélvaj en konpléman (volaïy, kanar, dinde, zoi). In bann tortü èk 31 koshon lé larg dan la kour. Dann léküri néna mülé Buenos-Aires, mülé Poitou, in mülé péi, in fémèl bourik èk son pti.

Lo bann magazin i ansèrve po ramasse manjé zésklav (mayi), po ramasse bann prodüksyon i raporte, po ramasse ossi bann produi i konsome touléjour, konm do-vin k’i okipe in bon plasse. I koze pa ditou la rak.

Réssipian lé en poundiak, boutèy vide lé bien ramassé po ressèrvi.

Dann magazin dèryèr paviyon, i stoke : zar, bassine en kuiv, potiches, 22 boutèy do-vin Madère, 48 boutèy vide, in pla po fé kuire poisson. Léspèr la-pa fé in compte èk in « bann ravodri ». Parèy po lo magazin dèryèr la kuizine. En-d’ dan-la i trouve an-plüs boutèy mièl vert, do-vin Xérès, do-vin Malaga, in bann flakon, in bann pakotiy, in bann bassine. Epila ossi in grafomète lünète-boussol èk son pié 21 koupon la toil po fé moushoir sinonça foular, 36 moushoir. Po bann zafèr-la, lé regrétan lo linvantèr i di pa gran-shoz, alork bonpé notèr XIXèm sièk, La Rényon, i dékrire bonpé moushoir sinonça foular : po la tête, la min, lo kou, lo kol, la posh, po moushé. I dékrire ossi moushoir sinonça foular : à vignettes, a karo, Masulipatam, la soie, Paliaka, Linde, Rouen, Chollet, moushoir fantézi, « moushoir-kravate », « moushoir-foular.» Anlèr létaj lo magazin par koté Nor-Èst la kaz prinsipal, i trouve 76 balle koton po in poids total 1,465 tone ; dann in ot magazin par koté Sud-Ouèst la kaz prinsipal, néna 7 balle do-sik po in poids total 437,50 kg.

Dann magazin i ansèrve konm kav, néna boutèy èk bokal vide, 10 boutèy Champagne, boutèy la bièr, boutèy Porter, boutèy vié vin blan, 10 bokal lo frui dann vinèg. Néna bonpé pti marmite, 8 gargoulète, potish èk barbo  vide, in paire la lanpe nëv, 23 barik sharbon-d’zo po in poids total 2800 kg, 13 gourde la-peau-d’shamo. Lézot magazin lé plüs gran. Inn i ansèrve po ramasse pa-loin 47,5 tone mayi, l’ot 26 balle kafé (65 F par balle). Lo dèrnié lé po stoke 202 balle do-sik faïy kalité po in poids 12,6 tone.

Lo angar i ansèrve konm garaj po bann transpor : voitür-sheval kissoi en bon, kissoi en mové léta, kabriolé.

I di pa koman la kuizine, en déor d ’la kaz, i lé (èk sheminé ? foiyé ?). Dan lo batri-d’kuizine i trouve 16 marmite ; 3 kastrol, 2 en kuiv, inn en fer ; 3 poilon po fritür ; in plak-griyade ; 2 moul-gof ; in brosh èk son trépié ; 2 moul-gato ; 2 pilon en marb po kraze zépisse ; in balanse èk son bann poids.

Néna in bann pti pièsse – en fransé cabinet, mo-la lé vag – dan la kaz prinsipal (5 en tou), konm dann paviyon. Bann mëb en-d’ dan i di po koça pièsse-la i ansèrve. Dann lanèks kolé èk lo salon, le cabinet d’office, néna in garde-manjé èk 2 pti tab.

Dan lo cabinet en fasse léskalié anlèr létaj, néna in gran larmoir po la véssèl. Néna ossi 8 boul ron, 8 klosh en plaké 1/20èm, 2 oval èk zot klosh, 1 boul ron po lo milié èk son klosh. Touça-la, ça in bann pièsse-dékor po la lanpe, somanké lanpe pandiyé. Dann larmoir-la i trouve ankor 2 lanpe-jirandol, 6 paire flanbo plaké.

L’ot cabinet apré lé konm inn shanb. La-dan i trouve in boi-d’lit baldakin garni èk son moustikèr, son matla la lène ; in komode èk plato en marb ; in tab èk tiroir ; in pti boite po la toilète èk in glasse.

Parèy po lo cabinet en fasse.

Po fini, néna in cabinet i ansèrve konm bibliotèk.

Dann paviyon koté Nor-Èst, lo cabinet cé rienk in shanb, èk son boi-d’lit baldakin, son matla, deu po-d’shanb. Parèy po lo cabinet dann paviyon koté Süd-Èst, daoir plüs gran, parlfète mié ékipé : in boi d’lit baldakin, in matla, in bankète kané èk dossié, in matla po zanfan, in tab èk tiroir, in pti koifëz èk in glasse, 2 shèz, in fotëy. Dan lo deu zot cabinet k’i vien apré, i trouve in plüs pti kantité d’ mëb déparèyé : in bankète, in matla, in tab èk tiroir, in larmoir, in bidé, in shèz. Parkontr’, lo cabinet koté lo Nor lé konm in débara, èk en-d’ dan 2 vié manshi, in gran kof en boi, in gran tab tréto, katr shèz kané, in tab en boi, 38 karo Batavia, in shèz-a-portër, in lit po zanfan.

Dan lo paviyon koté Nor-Èst, i trouve ossi in boi-d’lit baldakin garni èk in moustikèr, in matla. I trouve ossi in grenié, inn shanb koté Èst èk in lit, son matla, in bégnoir, in larmoir, in gran kof.

Dan lo paviyon koté Süd-Èst, an-plüs lo bann cabinet, i trouve 2 shanb en-ba, in ot anlèr létaj. Toute néna in bon grandër, lé bien ékipé. La shanb-a-koushé en-ba : 2 lit èk moustikèr, 4 matla (somanké lété inn dessi l’ot), 2 tab de nuite-a-roulète èk plato en marb, in tab, in koifëz a glasse abimé, in kanapé kané, in fotëy, in bankète, in bidé. Dan la shanb a droite : 2 lit garni èk zot moustikèr, 3 matla, in büro èk kazié, in tab ron po lo jeu, in tab èk tiroir, in koifëz a glasse, in ot tab ron, in kanapé kané, 2 fotëy kané, 2 tab de nuite. Dan la shanb prinsipal anlèr létaj : 2 lit garni èk zot moustikèr, 4 matla, in tab de nuite, 2 fotëy kané, in shèz, in bankète kané, in komode èk son plato en marb, in glasse.

Komode Magnien. 4èm kar 18èm sièk ; stil Louis XVI. Boi d’shène, marb, lakajou, bronz.
Müzé Villèle

Lo bann mëb dan la kaz réjissër lé jüst-jüst, lé faïy kalité : 8 shèz abimé, 3 fotëy, in pti tab, in ot abimé, in büro èk tiroir.

Dan la shanb lo paviyon par koté Süd la kaz prinsipal, i trouve in larmoir en boi-péi, ouça néna toute lo linj po la tab konm po la kaz (nape, sèrviète, napron, torshon, kouvèrte blan piké, kouvèrte zindièn doublé, kouvèrte moltoné, dra d’lit, taie d’ zoryé, zoryé la lène, zoryé koton).

Lo bann paviyon cé bann léspas po vive, bien fourni, ékipé po lo soin lo kor, la toilète touléjour, bien frékanté, abité. Lé pa po rien k’i trouve jüst là lo sël bégnoir, èk ossi bann zafèr po lijièn. Na pwin kissoi bidé, kissoi la shèz pèrsé dan la kaz
prinsipal I koze pa kissoi latrine, kissoi kabiné. Lé pa tro drol, parsk si défoi té i trouve ça dessi bann propriété dann tan−la, lété pa labitüde. Soman, lo mank-la lé métan kan mèm, en rézon la katégori sossial le fanm défin èk la kalité bann demoun èl té i ressoi. Lé a-dmandé si ça i amonte pa sinpleman koman té i vive dann tan-la.

Bann shanb la kaz prinsipal lé vréman gran, bien ékipé, konfortab. Dan la shanb i suive lo pti cabinet : 2 boi-d’lit baldakin èk zot moustikèr, in matla en lène, in tab ansien/plato en marb, in koifëz èk la glasse/plato en marb, in tab èk tiroir/baguète en kuiv, in tab de nuite ron, in mëb de koin. In ot shanb lé plüs sinpe, èk jist in boi-d’lit baldakin/ moustikèr, èk in tab. Parkonte, dan la shanb akoté, k’i done dessi léskalié, néna in boi-d’lit baldakin èk son moustikèr, in matla, in tab, in gran larmoir lontan ouça i trouve kouvèrte en lène, kouvèrtür orijinal en fil léton po rekouvèr bann pla, paké la bouji, 1 gran boujoir èk d’ot zafèr ankor : 1 korbèy en porslèn doré po milié d’tab, 1 verre d’lanpe, 4 verre d’ montr, 3 boul la lanpe. Epila po lo nétoiyaj : 3 balié, 7 brosse po parké.

Lo linvantèr çak néna dann salon/sal-a-manjé, lé métan par rapor la kantité mëb, zafèr, i amontr’ la rishèsse, la grandër, lo parète. Lé dékoré èk 3 glasse dann kade doré, 2 konsol èk garnitür kuiv/plato en marb ; 1 glob èk son shèn kuiv, 2 tab ron/ 1 po lo jeu, 2 pti kanapé, jiska 16 fotëy, 27 shèz, 1 tab-a-manjé.

Bann varang lé rézèrvé po lo repo. Dessou la varang koté Lèst i trouve 5 bankète kané, épila ossi in vié biyar lé pi bon. Varang lantré koté Louèst néna 2 bankète.

Dann grenié koté Nor-Èst i trouve in drol zafèr, rare. Lé pa lo paké féraïy èk in ta d’ravodri ; lé pa lo tramaïy (po la pèsh) ; mé−soman inn tente 250F, èk son lantouraj, po baingne bor-d’mer. Ala in plézir k’ ou i atande pa po lépok-la.

Dann in malle fèrblan lavé la moné kashiète : in bann pièsse valër 85F, 5,50F, 0,50F, po in total 359,50 F.

Dann in cabinet kolé èk la sal-a-manjé, Madanm Desbassayns néna in gran bibliotèk èk 1 266 livr’ à-monté. La plüpar dimansyon in-12° èk in-octavo.

I pé éssèye klasse lo bann livr’ par katégori :

Filozofi/filozofi des Lumières
Oeuvres complètes de Jean-Jacques Rousseau
Oeuvres complètes de Voltaire
Pensées philosophiques de Voltaire
Oeuvres de Diderot
Recherches philosophiques sur les Grecs par Pauw

Sianse/tèknik/lagrikültir
Cours complet d’agriculture, ou dictionnaire universel d’agriculture par l’abbé Rozier
Essai sur l’art de cultiver la canne et d’en extraire le sucre
Précis sur la canne et sur les moyens d’en extraire le sel essentiel par Dutrône
Histoire du galvanisme par Sue
Récréations mathématiques et physiques par Ozanam
Opuscules physiques et chimiques de Lavoisier
Traité élémentaire de physique par Busson
Essai sur l’électricité des corps par l’abbé Nollet
Recherches sur les causes particulières des phénomènes électriques par l’abbé Nollet
Essai sur différentes espèces de gaz par Sigaud de Lafond
Description et usage d’un cabinet de physique expérimental par Sigaud de Lafond
Traité sur la culture et les usages des pommes de terre par Parmentier
Mémoires de la Société d’Agriculture de Seine-et-Oise

Listoir
Dictionnaire historique de la ville de Paris et de ses environs par MM. Hartaut et Magny
Histoire d’Italie par Fantin Desodoard
Dictionnaire historique des femmes célèbres
Histoire du Bas Empire par Le Beau
Histoire du peuple de Dieu par Berruyer
Histoires choisies de l’Ancien Testament
Histoire générale des conjurations par Dutertre
Histoire impartiale des événements militaires de la guerre d’Amérique
Histoire de la rivalité de la France et de l’Espagne par Gaillard
L’esprit de l’histoire par Ferrand
Histoire de la dernière révolution de Suède par Le Seine Desmaisons
Histoire des révolutions de Suède par l’abbé de Vertot
Révolutions de Portugal par l’abbé de Vertot
Histoire des révolutions de Perse
Histoire des révolutions d’Angleterre par le père d’Orléans
Histoire des chevaliers de Malte par l’abbé de Vertot
Histoire de la décadence et de la chute de l’Empire romain par Gibbon
Histoire des Juifs par Flavius Joseph
Précis historique et expérimental des phénomènes historiques par Sigaud de Lafond
Pièces diverses relatives aux opérations militaires et politiques du général Bonaparte
Traité de géographie ancienne d’après d’Anville
Histoire de l’Empire de Mysore par Michaud
Mémoire pour servir à l’histoire de notre littérature par Palissot
Histoire philosophique et politique par l’abbé Raynal

Histoire philosophique et politique des établissemens et du commerce des Européens dans les deux Indes. Tome 1. Guillaume-Thomas Raynal. Lané 1783. Paj lo titr’.
Müzé Villèle

Les vies de hommes illustres de Plutarque traduites par Dacien
Notes sur l’histoire des animaux d’Aristote par Camus

Sianse natürèl
Dictionnaire raisonné universel d’Histoire naturelle par Valmont-Bomare
Oeuvres complètes de Buffon
Catalogue des arbres de l’Amérique septentrionale par Marshall
Species pantarum par Linné

Jéografi/voiyaj
Voyage de découvertes à l’océan Pacifique du Nord et autour du monde par Vancouver
Voyages de Pythagore en Égypte
Voyage de la troade par Lechevalier
Description historique et géographique de l’Indoustan par Rennell
Voyage en Grèce
Géographie naturelle par Robert
Géographie moderne par Pinkerton
Voyages dans les Alpes par M. de Saussure
Les nouvelles découvertes des Russes entre l’Asie et l’Amérique par Coxe
Voyages de Richard Pckocke
Voyages en Italie de l’abbé Barthélemy
Voyages dans l’intérieur de l’Afrique par Horneman

Diksyonèr
Encyclopédie ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers par Diderot et d’Alembert
Dictionnaire universel historique et critique des… par une société de gens de lettres
Dictionnaire de l’Académie française
Dictionnaire grammatical de la langue française par Féraud
Dictionnaire biographique par l’abbé Ladvocat

Droi
Causes célèbres par des Essarts

Litératür/téate/filoloji
Oeuvres de Brantôme
Synonymes français par l’abbé Girard
Les épithètes françaises rangées sous leurs substantifs par Daire
Discours sur l’histoire universelle par Bossuet
Oeuvres complètes de du Bellay
Théâtre d’Aristophane traduit par Poinsinet de Sivry
Recueil de lettres de Wilkelmann
Théâtre de Sophocle traduit par Rochefort
Odes de Pindare traduites par Gin
Traité de la formation mécanique des langues et des principes physiques de l’étymologie
Richardet, poème
Oeuvres de la Harpe (?)

Mélanj
Grammaire allemande
L’ami des hommes ou traité de la population
Oeuvres diverses de Pape
Cosmographie élémentaire par Mentelle
Domestic Medicine par William Buchan
Médecine domestique traduit de l’anglais de Buchan par Duplanil
Constitution des principaux États de l’Eurasie et des États-Unis par de Lacroix
Esprit et génie de l’abbé Raynal
Esprit des richesses

Son gou lé mélanjé, èl i préfère livr’ listoir. Èl néna pwin ditou livr’ la relijion.

Kan in moun la-fine mor, fé in létüde dessi lo linvantèr son bien domèstik lé parèy fé in kozman dessi la banalité. I pé kritike la sourse-la parsk li lé tro kourte, épila i koné pa rien dessi çak la-fine partajé avan. Si i konpare lo téstaman èk lo linvantèr, i aprann bonpé. Téstaman-la i signale in batiman k’i ansèrve konm prison, in lopital, in kuizine po bann Noir. I trouve pa ça dann linvantèr, ça i intérèsse pa bann zéritié. La kuizine ke la-vizite po linvantèr cé la kuizine en mür bann maitr’, çak lé marké dann téstaman. Linvantèr i signale pa okin kaz bann Noir, téstaman nonpli. Lo bann propriétèr té i fé pa in compte avèk. Si néna d’zafèr lé pa marké, ça i défande pa la vérité kozé : o-kontrèr ça i vé toudire. Lépok-la, 2 z’an avan labolisyon, toultan, toute çak i konsèrne bann zésklav lété renié. Dan lo téstaman, i konsidère la popilasyon zésklav rienk par rapor son kapassité travaïye. I vizite pa bann batiman lüzine do-sik. Madanm Desbassayns-la lé ankor bien vivan dan la mémoir bann Rényoné. I konsidère aèl konm inn lo plüs gro propriétèr zésklav. Son domèn lé rorganizé konm çat lézot propriétèr, konm lézot moun rish. Èl néna bonpé nafèr la parade, épila ossi bonpé livr’. Si i sava « depi la kav jiska lo grenié », ça i done anou in bon lidé dessi son manièr d’vive personèl, son bann labitüde konsomasyon.

Lo prossé-verbal vante-a-lankan son bann mëb èk son bann pti lékipman, ke son bann zéritié la-domandé, i konplète lo linvantèr. La kaz Sin-Jil, la-vande dé-sèrtin mëb : 4 larmoir, 13 bankète, 3 komode, tab, tab de nuite… 2 voitür-sheval, 2 manshi, in biyar. Par rapor lijiène èk la propté lo kor : 1 bégnoir, 1 bidé, 16 pot-d’shanb, dé-troi tab toilète. La-vande ossi linj−de−kaz en kantité.

Bann note
[1] Archives départementales de La Réunion, 3 E 426.
[2] Archives départementales de La Réunion, 10 mai 1846, 3 E 426.
[3] Mo lorijine indo-portügué, sétadir in küvète èk in robor, oubiença in bassine i ansèrve po bonpé zafèr.
[4] Shandelié plüzir bransh.
[5] La pwin lo mo po di ça en fransé. Ça in réssipian i ansèrve po fé zashar
[6] Kaftièr en kuiv, bon marshé, vanté, ke la-fé vnir, promié débü, Konstantinope. Lété in kalité kaftièr po sèrve kafé. Défoi té i apèle ça marabout.
[7] 2 gran vaz anboité l’inn dan l’ot, èk 2 lanse, po tenir de-leau bien fré.
[8] In gran réssipian i gaingne mète plüzir litr en-d' dan.
[9] Apark bann fourshète po dékoupé ke lé dan la list « larjantri ».
[10] François Nion, réjissër (Cf le recensement de Madame Desbassayns de 1842, Archives départementales de La Réunion, 6 M 679).
[11] In laparèy i ansèrve po fé mezür topografik.
[12] Barbo : in léspèsse pti réssipian i gaingne mète plüzir litr dedan
[13] Dan la kaz prinsipal Sin-Pol, i mansyone 1 bidé, 4 po-d’shanb, 1 bidé èk son küvète en fayanse.
+ Afishe
— Kashiète
Labitasyon Desbassayns
Inprime
lo tèks en PDF
Partaje paj-la
dessi rézo sossial
   
Lotèr
Albert JAUZE

Historien