Labitasyon Desbassayns

Famiy Desbassayns

Camille Jurien de la Gravière (1811-1878)
Lotèr
Florence RIVIÈRE

Présidente du Mémorial Camille Jurien


Camille Jurien de la Gravière (1811-1878)

Marie-Antoinette Camille Panon Desbassayns la-énète lo 4 aoute 1811. Èl té la fiy Joseph Panon Desbassayns sanm Elisabeth Pajot, lo p’ti zanfan Ombline Desbassayns.

Èl té in fanm romarkab dan la sossiété kolonial 19èm sièk. Èl té katolik tré pratikan, èk in pratik pa-tro normal jiska, in léspri plito ravajé. Anplüs ke ça té in fanm-d’afèr, jamé fatigué, èk in bèl toupé, èl té informe bien dessi la politik konm lékonomi son lépok.

Lépok po obéi lo bon manièr-fé dan la sossiété
(1811-1847)

Lané 1811 jiska 1847, dann son jëne-tan Camille Desbassayns i ékoute bien son famiy, i suive bien lo bon manièr po lo bann fanm dan la sossiété kolonial.

In lédükasyon sévèr an-déor d’son péi po la jëne Camille Desbassayns

Son soeur, son deu frèr lé mor tanm-pti, parlfète Camille i tonbe konm in zanfan toussël. Èl lé ankor jëne fiy kan i anvoye aèl en pansion en Franse, loin d’son famiy, an-déor d’son péi, po èl gaingne in lédükasyon sévèr, in lédükasyon plito rézèrvé po jëne jan bann gran famiy la koloni.
Lërk èl néna 14 an, son manièr dann lékol lé pa tro konm çak son famiy i atande. Lo 28 avriy 1825 , inn son kouzine i ékrire : « èl lé bien, trè bien jiska, soman so manièr lé pa toultan parèy : néna lontan èl la-pa sorti, akoz èl lété puni … »
Soman lané an-suivan in’ ote kouzine, Pauline Desbassayns i ékrire : « Mi anonse azot èk gran plézir, Camille la-fé son promièr komünion avan-ièr, ça inn prëv èl i marshe droite […] mwin lé bien kontan son joli manièr, son préstanse, mi éspère èl lé korijé astër… » 
Lo 7 séktanm 1826 èl i ajoute : « I rossanm èl i ème amwin bien, i fo dire amwin ossi parèy, èl lé vréman in moun bien, in lorfeline konm mwin mèm, soman son situasyon lé moins gayar k’ la mièn, èl, èl lé pa konm mwin dann son famiy, èl lé en pansyon, èl i sorte rienk tou lé 15 jour » .

 

Marie Antoinette Camille Panon Desbassayns. In morso l’Arbre généalogique de la famille Desbassayns. Jehan de Villèle. 1989. Akuarèl ; krayon noir.
Kolèksyon Müzé Villèle

Mariaj malërë, promié débü in vie po la relijion, po laksion sossial

Lané 1830 parla, Camille Desbassayns i artourne Bourbon. Louis Charles Jurien de la Gravière, Ordonnateur de Bourbon, i demande aèl en mariaj. Lo 25 avriy zot i marié. Pa-sito, lo bann jëne marié i anbarke po la Franse ouça M. Jurien i sava prande in poste commissaire général de la Marine, préfet maritime de Rochefort.
Soman apré 6 zané d’ mariaj, Camille i konfié aèl èk son granmèr : « Chèr Granmèr malërëzman, on diré mwin lé fé po toujour fé onte la famiy, mi done arpa aou inn p’ tite Ombline Jurien. Mwin noré té tro kontan done aèl oute nom, daoir akoz ça mèm mi gaingne pa… » 

Lo 24 oktob 1842, inn lète Betsy Desbassayns, i ésplike bien koman Camille Jurien i tienbo dann gran malër-la :

Mon chèr kouzine-la la-tonbe afon dan la relijion, èk la pasyon èk légzajérasyon. Èl i sava la mèsse touléjour ; touléjour, èk in vié rob, èl i koure toussël la kaz toute bann pov dan la vile, èl i prive aèl po bann réfujié éspaniol en Franse. Èl lé parèy inn relijiëz, parlfète èl i fé pitié la pov fiy, èl lé préssé gaingne son bien po done a-l’inn, konm a−l’ote […] 

Inpé d’zané apré, lé deu marié i tonbe dakor po arète vive ansanm. Camille Jurien i souplaingne pa. Anplüs ke ça, M. Jurien i lèsse aèl ansèrve son fortüne konm èl i vë, jiskatan k’ li mor lo 5 séktanm 1858.

Lo tan po son libèrté, po son bann gran projé
(1848-1870)

Rantr’ zané 1847-1848 jiska lané 1870, Camille Jurien i angaje a-fon dann in bann gran projé, bann fanm té pa abitué fé dann tan-la. Èl i ékoute son konsianse, çak èl i majine konm in lapèl Bondié.

Lo travaïy-pénitanse po lo bann krime lésklavaj

Camille Jurien i tourne la paj dessi lépok malizé son mariaj, füramezir èl i rejète lo sistèm lésklavaj ke la-fé son fortüne. Konm lo pèr Lacordaire , èl i kondane an-gran lésklavaj èk la trète. Lo pèr-la lavé refé l’ordre des Frères Prêcheurs en Franse, ali mèm an-promié lavé majine in langajman sossial po Légliz .
Huit-an apré, Lacordaire i signe lakte po Camille Jurien ashète lo monastèr dominikin Prouilhe, détrui dann lépok la Révolution. Dann lakte-la i di bien : « Lo bien ashté-la i doi ansèrve rienk po ütilize […] dédomajman lo gouvèrman la-doné par lo dékré lo 27 avriy1848 k’i konsèrne labolisyon lésklavaj dann koloni fransé » .

In lèkstré lakte-lasha domèn Prouilhe Madanm Jurien. 1855. Manüskri.
Zarshiv lo monastèr Prouilhe

Kondisyon-la lé inportan po Camille, po èl antreprande in travaïy pénitanse, sinonça réparasyon bann krime lésklavaj. In travaïy pèrsone té pokor fé. Èl va ésplike ça inpé d’zané avan sa mor :

Lo dédomajman, lo pri nout bann noir, po mwin lé sakré, soman lé pa po mwin toussël. Souvandéfoi mwin la−demande Bondié, koman i fo ansèrve larjan-la. […] Li la-amontre amwin kan mwin la sorte Prouilhe po arive Paris, ke larjan-la lété po refé lo kouvan, en lékspiasyon bann krime lésklavaj, po toute mon bann famiy la-vive dann lépok-la  .

Camille Jurien la-mète plüs ke in milion d’fran po fé travaÿ-la. Soman apré sa mor, la-vande a-lankan lo domèn èk lo batiman k’ té pokor fini. Lo 11 juyé 1879, troi dominikèn la vile Nay i rashète propriété-la, po 60.000 fran. Apréça « la priyèr po Bondié i ropran [dann Prouilhe] lo 29 avriy 1880 … » 

Lo Monastèr Prouilhe, fassade Louèst. 19 novanm 2019. Foto.
Jcb-caz-11, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

In lëv po sèrve Légliz èk lo Saint-Siège

Camille Jurien i finanse ossi : bann lospis, linstalasyon la kaz prinsipal bann Sœurs Auxiliatrices des Âmes du Purgatoire la-ba Paris, la konstrüksyon légliz dan lo séminèr fransé d’ Rome, èk in bonpé lëv relijiëz ankor.
Lo 21 désanm 1848, akoz la révolusyon Litali, lo pape Pie IX i pèrde son bann pouvoir tanporèl, li lé oblijé alé Gaète en légzil. Camille i travèrse lo Piémont —i prétan dire sanm in gran léskorte brigan— po artrouve Pie IX la-ba, po aporte ali son soutien, po done ali 300.000 fran. Pandan vint-an kan èl i rèste pa Bourbon sinonça Prouilhe, èl i sava ansanm bann Zouaves po soingne azot dessi bann shan-d’ batay kan bann z’Etats pontificaux lété anvayi, jiska lo sièj èk la kapitülasyon Rome lo 20 séktanm 1870. Lépok-la « Madanm Jurien té i rante konm èl i vë dann Quirinal konm dann Vatican. Souvandéfoi, lo pape té i ressoi aèl en pèrsone, té i trète aèl konm inn vré fiy », dapré lo Dominikin M.D. Constant .

Lëv po bann zangajé Bél-Èr

Lané 1850, lërk Camille Jurien i vien propriétèr lo gran domèn son papa , èl lé tro oküpé dann Lerop po rèste toultan Bourbon. Èl i done son kouzin Albert de Villèle po jère son bann zafèr. Èl i fé vativien rantr’ lo deu zémisfèr in douzène defoi po gaingne rèste dé-troi mois dessi son domèn. Mé soman en 1858 Madanm Jurien i rèste Bél-Èr in lané plin. Lo bann lète èl i ékrire Soeur Marie de la Providence, i rakonte koman èl té prosh bann zangajé, bann zafranshi, ke té i vive dessi son
domèn . Kanmèm son famiy té pa dakor sanm èl, èl i désside rèste dann son lopital , « ansanm demoun mi doi émé, mi doi soingné po Lo Sovër, in Sovër zot i koné pa ankor. Akoz la plipar rantr’ zot lé païyen», konm èl i ékrire lo 11 juin 1858 . An-parlan deça, Lévèk La Rényon i ékrire : « Èl i rèste dan in p’ti shanb son lopital ouça néna rienk in biyo an-guize la shèz, sinonça in faïye plansh dessi kat pate an-boi. » 

Album de la Réunion : Bél-Èr, kartié Sinte-Sizane, propriété Le Coat de K/Véguen. [Vü depi la route National 8 hër d’matin]. Louis Antoine Roussin 1880. Litografi.
Kolèksyon Müzé Léon Dierx
Mèm lané, Madanm Jurien i poze lo promié pièr in shapèl, assé gran po akëye bann travayër tou lé dimansh. Èl i désside fé in voiyaj par la mèr po alé rode nouvo travayër dann péi Zanzibar ouça lésklavaj i düre ankor.

Madanm Jurien i fé pa konfianse bann rekrutër rényoné, parsk zot lé konm bann négrié zésklavajis, çak Lacordaire té i dénonse lané 1847. Lo 28 oktob lané-la, èl i arive Zanzibar dessi lo bato La Pallas. Èl i rankonte en privé lo jëne sultan Sayyid Majid bin Saïd po demande ali lotorizasyon batir in lopital po bann zésklav Zanzibar. Sultan-la lavé toujour refuze négossié èk bann komandan bato rényoné, pourtan li otorize Madanm Jurien rashète 200 zésklav son péi .

Lo voiyaj retour i éspasse pa bien : la moitié bann zangajé i mor èk la dissantri sinonça la variol malgré la-éssèye soingne azot. Lo 13 désanm 1858, bato La Pallas i arive dann rade Sin-Dni soman lo katastrof i kontinué, toultan la karantène dessi bato. Katastrof-la i boulvèrse Madanm Jurien, promié foi dann son bann lète èl i rakonte son dézéspoir : « on diré toute [dan mwin] té détrui, dann fon lo gouf » .

Sanm son remor dann malër-la, èk lépidémi koléra la-arivé lané dapré, lané 1860 Madanm Jurien i amène dessi lil Bourbon inn komünoté Filles de la Charité de Saint Vincent de Paul po oküpe bann lopital Bél-Èr èk d’ote plasse ankor dan la koloni. Néna inn anparmi, soeur Petit, i rakonte koman Camille Jurien té i soingne son bann zangajé, son bann zafranshi :

Nou la-arive Bourbon lo 7 mars, Bél-Èr lo 8. Dessi lo domèn navé in léspès linfirmri po lo bann pov Noir té i travaïye dann kann. Èl la-pa repoze in sël jour apré son gran voiyaj, Madanm Jurien la-komanse mète lorde dann lokal-la, tou lo mois èl la-rèste sanm nou. Èl la-soingne bann pov Noir-la, èl la-shanje zot pansman konm in momon noré fé po son prope zanfan, èl la-oküpe bann malade, la-done azot son manjé. Po èl inpé d’riz èk dé-troi brèd navé assé […]. Navé poin demoun malërë dessi domèn Madanm-la. Lané 1848, shak zésklav libéré navé son pti-kaz, son pti-boute la tèr, son pti-jardin.

Apréça, la faïyte kann la-amène la faïyte Mme Jurien. Lané 1868, kan èl la-fé in dèrnié séjour Bél-Èr, k’èl i jère pü, èl i konstate ke son bann zangajman po son travayër lé pü réspèkté ditou : i ranvoye bann fanm dann zot kaz, na pü d’ travaïy, pü d’ pèy, gouvèrnman i oküpe pü bann vié gramoun. Çak èl i ékrire dann son bann lète po son dalon, lavoka Cristol de Sigoyer , i amontre bien son volonté rétabli lo droi èk lo zavantaj son bann zangajé lavé gagné.

Camille Jurien. Foto.
Zarchiv Soeurs Auxiliatrices

Lépok po la soumisyon devan Bondié (1870-1878)

Dann Lerope jiska lané 1870, kan son lavoka i ékrire aèl, Camille Jurien i vive dan les Etats Pontificaux. Kan èl i aprande èl la−pèrde toute son bien, èl i ékrire : « Mon lâme la-gaingne la tranblade, koze-pa, kan mwin la-antandi : Toué na pu rien […] mwin lé libre konm bann ti-zoizo, mi plane dann lézèr pardsü in monde k’i kroi li toufe amwin, alorsk o-kontrèr li done amwin lazèle » .

Lané 1871 apartir, fanm gabié-la i sava dessi lo domèn lo monastèr Prouilhe po vive konm in pov, ansanm deu zafranshi, Marie-Antoinette son « fille adoptive », Magdeleine, son « fille de confiance » . Lané 1878, èl i mor Paris, apréça i amène son kor dan la kripte lo monastèr. Jordi néna in komünoté monial dominikin toute nasyonalité i vive an-ndan la.

 

 

 

Bann note
[1] Lydie Dodin, la fiy Philippe Desbassayns, koréspondanse passiv Ombline Panon Desbassayns, Fonds Panon Desbassayns de Villèle, Zarshiv nasyonal de Franse.
[2] Pauline Desbassayns, 18 an, la fiy Charles Desbassayns, i réste Paris shé son tonton Joseph de Villèle, prézidan lo Konsèy, lané 1823 jiska lané 1826 ; él i antretien in koréspondanse inportan ansanm son bann paran, Fonds Panon Desbassayns de Villèle.
[3] Id.
[4] Lète lo 4 séktanm 1836, koréspodanse passiv Ombline Panon Desbassayns, Fonds Panon Desbassayns de Villèle.
[5] Elisabeth Desbassayns fiy Charles Desbassayns lé en voiyaj en Franse, kan él i ékrire son sœur Céline k’i rèste Bourbon, Fonds Panon Desbassayns de Villèle
[6] Henri Lacordaire, (1802-1861), i remète an plasse Lorde bann dominikin en Franse. Li lété prédikatër Notre-Dame de Paris depi 1835 jiska 1836, depi 1843-1846, depi 1847 jiska 1851. Fondatër-dirèktër lo journal L’Ère Nouvelle (avriy 1848-aoute 1848) li lété élu roprézantan lo pëp Lassanblé nasyonal (4 mai 1848-18 mai 1848). Li vien provincial de la province de France (1850-1854 apré 1858-1861), épila akadémisien lané 1860.
[7] LACORDAIRE H.D, 0.P, Conférences Lacordaire des frères prêcheurs- tome deuxième 25ème konféranse De la charité de fraternité produite dans l’âme par la doctrine catholique. p. 82.
[8] In lèkstré lakte-vante, sinié dovan Me Caunes, Notèr Fangeaux (Aude), lo 27 désanm 1855. Zarshiv lo monastèr Prouilhe.
[9] In lèkstré la lète Camille Jurien, kan èl la-fine perde son fortüne, i envoïye, lo 12 juin 1873, Lévèk Carcassonne po dire ali k’èl i pë pa finir son lëv rekonstrüksyion. Zarshiv lo monastèr Prouilhe.
[10] DUVAL André, 0.P., 1880 La vie monastique recommence à Prouilhe, konféranse la fé lo 6 aoute 1980 dann Prouilhe, po lokazyon lo santenèr réstorasyon lo Monastèr. Zarshiv lo départman l’Aude.
[11] CONSTANT M.D., O.P, Madame Jurien de la Gravière, L’année Dominicaine, Juin 1927, pp. 285-286
[12] «In bien rural dann Komüne Sinte-Mari, Sinte-Sizane k’i rogroupe bann propriété konü sou lo nom Sinte-Mari Bél-Èr, Ravine dé Shèv, Sin-Zozèf Bél-Èr, k’i forme in sël lot », apepré 490 ha, dapré « Adjudication du 2 juillet 1879 ». Zarshiv la famiy Christel de Villèle.
[13] 200 zangajé indien ansanm 196 « zangajé èk nouvo zafranshi », dapré lakte notèr « Inventaire des biens délaissés par Joseph Desbassayns » lo 4 mai 1850 ; 268 zangajé èk 36 fanm i travaïye pa, dapré « Adjudication du 2 juillet 1879 », ibid.
[14] In batiman an-torshi kouvèr an-tuil, i sèrve lopital èk in galri dovan, néna 7 pièsse, èk 40 lit an-fèr garni ; in ote batiman an-torshi, kouvèr an-tuil, i anserve la kaz po bann zinfirmié, èk in pti farmassi an-ndan ; In paviyon an-bois kouvèr an-tuil i ansèrve konm salon ; in kuzine an-pièr kouvèr an-tuil i ansèrve po lopital », id.
[15] Koréspondanse passiv Sœur Marie de la Providence. Zarshiv bann Auxiliatrices du Purgatoire, Paris.
[16] Lète po Emilie Aussant, dapré CONSTANT M.D., O.P, L'année Dominicaine, Juin 1927, p. 284.
[17] MALECOT Georges, Revue française d'histoire d'outre-mer Année 1971 Volume 58 Numéro 212 p. 313.
[18] Lète po Mathilde Aussant, citée par CONSTANT M.D., O.P, Madame Jurien de la Gravière (suite et fin), L’année Dominicaine, juillet-août 1927, p. 358.
[19] Lo fonds de Sigoyer, konportan apepré 30 lète, té-dékouvèr néna poin lontan dann zarshiv privé, lo propriétèr la-fé kado lo Mémorial Camille Jurien lané 2020.
[20] Lète po Mathilde Aussant, CONSTANT M.D la-sité, O.P, Madanm Jurien de la Gravière (suite, fin), L'anée Dominicaine, juillet-août 1927, p. 358.
[21] Dapré lo sértifika po amène zot kor simetièr Fangeaux, lo 24 mai 1880, Zarshiv lo monastèr Prouilhe.
+ Afishe
— Kashiète
Labitasyon DesbassaynsFamiy Desbassayns
Inprime
lo tèks en PDF
Partaje paj-la
dessi rézo sossial
   
Lotèr
Florence RIVIÈRE

Présidente du Mémorial Camille Jurien